Välbehövlig hjälp att förstå EPD:er

Att läsa och förstå en EPD är något många upplever som besvärligt. Därför är det välkommet att GBRs Hållbarhetskommitté tagit fram en guide för just detta. Här går vi igenom några väsentliga punkter, den som vill förkovra sig ytterligare kan ladda hem guiden Hämta relevant data i en EPD från golvbranschen.se.

 

En EPD är ett standardiserat dokument som redovisar en produkts miljöpåverkan genom hela dess livscykel. Att kunna förstå och använda information från en EPD har blivit allt viktigare i och med byggbranschens strävan mot minskad klimatpåverkan. Värden ur EPDer kan efterfrågas av olika parter i byggbranschen och beroende på syftet blir svaren olika.

Standardiserat men olika

GBRs Hållbarhetskommitté har därför tagit fram en översiktlig guide som beskriver hur man hämtar rätt data för sitt syfte. Guiden är nyttig läsning för alla som kommer i kontakt med frågor kopplade till EPDer, här får man bland annat vägledning om hur man hämtar information ur en EPD när en klimatdeklaration för en byggnad ska tas fram.

Innehållet i EPDer tas fram på ett standardiserat sätt, men utseendet och ordningen på kapitlen kan skilja sig mellan EPDer beroende på vem som skapat dem. De standardiserade bokstavsbeteckningarna på skedena i en byggnads livscykel återfinns dock alltid i en EPD. Till exempel att byggskedet presenteras som A1–A5.

GWP, på flera sätt

Klimatpåverkan kan mätas på många olika sätt, till exempel som växthusgaspåverkan (GWP), påverkan på ozonskiktet (ODP), försurning (AP) eller övergödning (EP). Idag fokuserar byggbranschen huvudsakligen på effekten av växthusgasutsläpp. I en EPD presenteras detta som GWP. En produkts GWP presenteras utifrån tre olika utgångspunkter:

• GWP Fossil – västhusgaseffekten från fossila källor
• GWP Biogenic – växthusgaseffekten från biobaserade källor
• GWP Luluc – växthusgaseffekten från frigörelse av växthusgaser när en markyta används eller förändras

Även summan av dessa tre GWP-varianter anges, under beteckningen GWP total. Innan man hämtar data från en EPD måste man alltså veta vilken typ av GWP-värde som efterfrågas, och även vilka livscykelsteg som är intressanta.

Rätt data ur rätt EPD

När man ska hämta data ur en EPD bör man följa tre steg.

Steg 1: Kontrollera att EPDn är giltig. Normalt är en EPD giltig i fem år. Information om giltighetstiden finns på första eller andra sidan i dokumentet. Den kan betecknas som till exempel "date of issue" och "period of validity" eller "publication date" och "valid until". För att få bekräftelse på att EPDn är giltig bör man granska dessa uppgifter.

Steg 2: Kontrollera vilka produkter EPDn gäller för. Det är viktigt att kontrollera att man tittar i rätt EPD, en som gäller för den produkt man är intresserad av. Under kapitel med rubriker som till exempel "product description" eller "product information" står beskrivet vilka produkter som omfattas av EPDn.

Steg 3: Hämta data om växthusgasutsläpp. Innan man hämtar data från en EPD måste man veta vilken typ av GWP-värde som efterfrågas och vilka livscykelsteg som är intressanta. I Sverige är det främst tre orsaker som gör att man är intresserad av data ur en EPD:

1. En klimatdeklaration för en byggnad ska tas fram. Enligt Boverkets regler eftersöks här summan av GWP Fossil och GWP Luluc för livscykelstegen A1–A5.
2. Utsläppen kopplade till framställning av en produkt efterfrågas. Här eftersöks GWP total för livscykelstegen A1–A3.
3. Utsläppen för en produkts hela livscykel ska tas fram. Här eftersöks GWP total med summering av alla livscykelsteg. När livscykelstegen summeras är det viktigt att vara medveten om att B2-värdet i EPDn ofta anges för ett års användning. Hur man hanterar detta förklaras i GBRs guide.

Förkortat skrivsätt

Värdena på klimatpåverkan i en EPD kan variera alltifrån några kilo till någon miljondel av ett gram. Skulle värdena skrivas ut som vanliga tal, skulle de ta alltför mycket utrymme i en tabell och det hela skulle bli svårläst. Därför används ett förkortat skrivsätt. Till exempel skrivs talet 0,00000209 som 2,09E-06, vilket man utläser som 2,09 gånger tio upphöjt till minus sex. På samma sätt förkortas stora tal, och exempelvis 450 000 000 blir 4,50E+08.

Behov av expertstöd

Det är frestande att ta två EPDer som visar klimatpåverkan från alternativa produkter och helt enkelt jämföra värdena med varandra rätt upp och ned. Simsalabim, så vet man vilken produkt som är bäst! Eller …?

Riktigt så enkelt är det nu inte. Hur en EPD har tagits fram kan variera och skillnaderna kan ha en signifikant påverkan på de resultat som presenteras. Det kan finnas skillnader mellan använda data, som val av livscykelsimuleringsprogram eller olika antaganden, till exempel om transportdistanser.

Men även om det finns skillnader, så är EPDerna det bästa verktyg vi i dagsläget har för att göra jämförelser. Vid jämförelser av värden från olika EPDer, är det dock viktigt att man tillämpar försiktighet och helst använder expertstöd så att jämförelsen blir rättvisande och korrekt.

Jenny Adnerfall

---

Läs också: