Antalet belastningsskador minskar inom golvbranschen och alltfler kan fortsätta jobba högre upp i åldrarna. Bättre verktyg och hjälpmedel, mindre förpackningar och ökad medvetenhet har givit positivt resultat. Golvbranschen är också förskonad från riktigt allvarliga olyckor. När det gäller mindre allvarliga sådana ligger siffrorna tyvärr högt och ser även ut att öka något. En förklaring kan vara stressiga och dåligt planerade byggarbetsplatser.
Att vara golvläggare eller plattsättare är fysiskt krävande. Risken för skador och förslitning är stor med en kombination av tungt muskelarbete, precisionsarbete i svåra ställningar och hantering av skarpa verktyg. Dessutom utförs ofta arbete på nya, okända och bristfälligt förberedda arbetsplatser.
Fler olyckor än bland jämförbara yrkesgrupper
Vi vänder oss till Arbetsmiljöverket för att få en överblick över läget. Från Carl Lind får vi en överskådlig statistik över skadefall som krävt frånvaro från arbetet de senaste fem åren. Statistiken, som baseras på anmälda skador, ger en ganska dyster bild av arbetsolyckorna i vår bransch.
I samma utrymmen som golvläggare arbetar till exempel målare, elektriker, snickare och rörläggare. De borde ju också drabbas av olyckor. Och visst gör de det, men inte som golvläggare och plattsättare. Under en femårsperiod hade målarna 26 olyckor som krävde frånvaro från jobbet och rörläggarna bara sex. De övriga hade ännu färre – utom golvläggarna och plattsättarna (golv- och väggbeklädnadsarbeten) med totalt 255. Det är siffror som väcker frågor. Och oro. För bakom varje siffra finns människor som upplevt smärta, obehag och förlust.
Särskilt oroande är att trenden inte är gynnsam. Det senaste året, 2021, är det hittills värsta året med 108 skador. Redan dessa snabba iakttagelser från Arbetsmiljöverkets statistik visar att vi i golvbranschen har ett problem och en betydande utmaning att förbättra tryggheten i arbetet.
"Arbetsskada på kroppsdel"
Statistiken från Arbetsmiljöverket talar också om vilka typer av skador som inträffat, vilka kroppsdelar som tagit skada, vilka redskap som varit inblandade och vilka omständigheter som lett till skadorna. Om detta får vi ett långt samtal med Viveca Wiberg på Arbetsmiljöverket, som har omfattande erfarenhet av ergonomifrågor och ett stort intresse för arbetsmiljön inom golvbranschen och riskerna för belastningsskador.
– Det finns en positiv sak med arbetsmiljön i golvbranschen, säger Viveca Wiberg. Golvbranschen har inga dödsolyckor inrapporterade, till skillnad från flera andra arbetsområden inom bygg som har någon per månad. Så där når branschen nollvisionens mål att "ingen ska dö till följd av arbetet".
– Men istället är det alldeles för många arbetsolyckor som medför arbetsskada på en kroppsdel – fem per 1 000 anställda. Det kan jämföras med andra yrkeskategorier på ett bygge som i snitt har en per 1 000 anställda.
Orsaker är verktyg och fall
Viveca Wiberg beskriver några typiska faror i arbetsmiljön:
Handverktyg
Enligt Arbetsmiljöverket ledde "förlorad kontroll över handverktyg" till 43 registrerade skador hos golvläggare 2021. Det är många händer som blivit skurna, sågade, slagna eller stukade. I 43 fall så illa att man inte kunde jobba under en tid efteråt. Målare har förstås inte lika skarpa verktyg och inte heller är de motordrivna, men även snickare har lägre skadefrekvens än golvläggare.
Fall
Under 2021 skadades golvläggare vid 14 tillfällen i fallolyckor, hälften av olyckorna gällde fall på samma plan och hälften fall till ett lägre plan. Det är tyvärr vanligt på byggplatser med snubbelrisker, hala ytor och dålig belysning.
Belastningsskador
Tunga lyft, lyft under vridning av kroppen, obekväma arbetsställningar och precisionsarbete i krypande ställning. Allt sådant kan leda till skador som ofta kan ge längre tid av behandling och rehabilitering än till exempel mindre skärskador. Men arbetssjukdom, som ofta handlar om förslitning, har minskat och 2021 var det bästa året på länge.
Bättre planering av byggarbetsplatser skulle hjälpa
Alla gör säkert så gott de kan, inte minst i eget intresse, för att inte skada sig eller fördröja arbetet med onödiga olyckor. Det man behöver göra, säger Viveca Wiberg, är att förebygga risker som att
Om dessa risker undviks reduceras risken för arbetsskador.
Viveca Wiberg har en klar uppfattning om vad som behöver göras.
– Med bättre planering av arbetsplatsen skulle många skador kunna undvikas, säger hon. Bra transportvägar samt ordning på arbetsplatsen och utrustningen skulle ge bättre ergonomiska och säkerhetsmässiga förutsättningar för golvläggarnas och plattsättarnas arbete.
Alla skador rapporteras inte
Säkert får hon stöd från hela golvbranschen i denna önskan. Många har upplevt att arbetet blivit onödigt tungt och riskfyllt, då transportvägar för material och maskiner varit bristfälliga. Många har säkert också upplevt att arbetet störs av andras arbete i samma lokal och att golvarbete i byggprojektets slutfas får tidsplaner som inte främjar säkert arbete.
Välutbildade golvläggare som känner till risker och förutsättningar samt förstår sina egna begränsningar, har större chans att klara arbetsdagen utan skada. Det är viktigt att nya medarbetare får tydliga instruktioner och får lära sig säkra arbetsmetoder.
Med utgångspunkt från rapporterade problem kan man sätta in resurser för att förbättra läget. Men Viveca Wiberg befarar att många skador inte rapporteras in. På byggen arbetar ofta många utifrån som kanske har svaga språkkunskaper och är ovana vid svenska arbetsplatser. Risken för dem är absolut inte mindre än för andra, men rapporteringen är bristfällig.
Verktyg och hjälpmedel har blivit bättre
Statistiken visar att den största orsaken till skador är förlorad kontroll över handverktyg. Vi vänder oss till Duri, som förser golvbranschen med utrustning för golvläggning, och får ett samtal med Lars Lindgren och Jesper Burlin. De kan berätta om hur utrustning, förpackningar, arbetsmetoder och redskap utvecklats för att ge en bättre arbetsmiljö, och de håller med Viveca Wiberg om betydelsen av planering.
– Det är onödigt belastande att bara hugga i med friska tag och enkla redskap. Med framförhållning kan man se till att ha hjälp för att hantera säckar, rullar och brädpaket, säger Lars och Jesper unisont. Man kan ha lämpliga arbetsbord på plats och moderna ergonomiskt anpassade redskap.
De visar några exempel.
Redskap för stående arbete
Vid golvläggning är det många arbetsmoment som kräver arbete på knä. Det finns knäskydd, som skyddar knäna och även ger en bättre vinkel för foten, men det är ändå ergonomiskt slitsamt att länge arbeta krypande på knä. Redan för 20–30 år sedan utvecklades metoder och redskap för att arbeta i stående ställning med limspridning, fogfräsning, svetsning och skärning av svetstråden.
– Det fick ett blandat mottagande hos golvläggarna och i praktiken är det idag bara vid limspridning och trådskärning som arbete i stående ställning blivit vanligt, säger Jesper Burlin. Men fortfarande görs även dessa arbeten ofta i krypande ställning, och det innebär en ergonomisk belastning.
Svetsautomater
Svetsning och fogförslutning med tråd är ett precisionsarbete man utför krypande på golvet. Arbetet ska göras med jämn hastighet, och det är ansträngande att krypande hålla jämn fart. Till hjälp för att samtidigt hålla jämn fart och inte darra finns nu en självgående hållare för svetsen. Utrustningen kanske inte passar i små utrymmen, men då arbetar man heller inte så länge i samma ställning. Vid svetslängder över fem meter är det inte bara en ergonomisk utan även en ekonomisk besparing att låta maskinen hålla takten.
Ergonomiska handtag
Svetsar har traditionellt varit helt raka, med ett ganska tjockt stycke maskin att greppa. Det blir en obekväm vinkel att hålla handen i, och ergonomiskt ansträngande. Med ett pistolgrepp på utrustningen slipper man den obehagliga vinkeln för handleden och handen sluter sig bättre om handtaget. Även för andra redskap som till exempel knivar finns olika fattningar för att passa till varierande önskemål om ett behagligt och säkert grepp.
Verktyg för att såga och skära
Vid många golvarbeten måste kniven eller sågen fram för att anpassa plattor och brädor till rätt mått. Det är riskabla handverktyg som man kan "förlora kontrollen över" och skada sig. För textilplattor, LVT och laminatgolv finns det faktiskt möjlighet att klippa istället för att skära eller såga. Jesper Burlin visar verktyg som klipper textil och LVT, och en sax som kan lägga ett tvärsnitt i laminatbrädor. Det är kraftsparande, tyst och säkert. Det är heller ingen nackdel att slippa sågspån.
Transporter och bärande
Att på ett kraftsparande och enkelt sätt kunna transportera och flytta material och utrustning, är av central betydelse. Genom att minska enhetsstorleken på vanliga bördor har man kommit en bit på vägen. Att säckar och paket begränsas till 20 kilo gör nytta, men hjälper inte om starke Arvid väljer att bära två enheter för att spara några steg. Vagnar och kärror gör nytta, men inte i trappor. Mattrullar är tunga, inte bara att bära utan också att lägga ner eller resa upp. De momenten är dessutom farliga. En rulle som faller är inte att leka med.
Skyddsutrustning
Handskar och knäskydd är enkel standardutrustning som gör god nytta. däremot upplevs inte hjälm kunna höja säkerheten. Där golvläggare arbetar brukar inte några föremål falla ner på riskfyllt sätt. Hjälm är däremot en ergonomisk belastning. Så hjälmen har aldrig blivit riktigt populär bland golvläggare.
Kroppen håller längre nu
En viktig del av den planering Arbetsmiljöverket förespråkar, är att berörd personal är utbildad för att undvika risker i arbetet. Vi tar kontakt med Bräckegymnasiet i Göteborg, där man inom byggprogrammet utbildar golvläggare för framtiden. Bengt Bohm, en känd profil inom golvbranschen och nu en erfaren utbildningsledare på Bräckegymnasiet, har mycket att berätta.
Det har trots allt gått framåt med åren. Förr var det ovanligt att kunna arbeta i yrket fram till pensionen. Idag ser man betydligt fler mogna golvläggare. Till stor del beror det på bättre arbetsmetoder och bättre utrustning. Bengt tar spacklingsarbetet som exempel:
– Med flytspackel blir arbetet lättare och man står upp och arbetar, det är betydligt bättre än bredspackling som man gör krypande.
Lär ut säker arbetsställning
Att arbeta stående är något man får lära sig som golvläggarelev. Det passar bra för arbete på stora ytor och då främst för limspridning och trådskärning. På småytor i bostäder och kontor är det likväl knäna som gäller.
Olyckor inträffar, trots instruktioner och varningar. Det är Bengt Bohm väl medveten om. Nyligen har Bräckeelever i två fall fått skärsår sydda efter att ha "förlorat kontrollen över handverktyg", vilket betyder att de råkat skära sig med kniv.
Bengt Bohm berättar vidare att man lär ut vad som är säkrast arbetsställning vid knivarbete. En säker arbetsställning kräver ofta att man flyttar kroppen till en bättre position, men det kan vara frestande att vinna tid genom att skära utan att flytta sig. På samma sätt känner Bengt igen frestelsen att spara några steg när man orkar bära dubbel mansbörda. Det är mänskligt, men i längden farligt. Lugnt och metodiskt arbete är alltid säkrast.
Tyvärr ser vi i statistiken inte någon minskning av antalet arbetsolyckor. Däremot ser antalet fall av arbetssjukdom, som belastningsskador, ut att minska och var förra året det lägsta på fem år.
Magnus Rönnmark
Det är en generell kompetensbrist
Det är brist på sjuksköterskor, elektriker, snickare, IT-tekniker ... Listan kan göras lång. Så det är långtifrån bara golvläggare det är svårt för företagen att hitta.
Publicerad: 2022-03-10
Uppdaterad 2022-03-15