Vad hände egentligen med branschskolan?

Branschskolan fick finnas i fem år. Sedan lades den ner, genom ett politiskt beslut. Nu finns ett utredningsförslag om att branschskoleverksamheten ska permanentas men om det kommer att bli så är idag mycket oklart. Branschen hoppas på det och det gör man även på Bräckegymnasiet, dit branschskolan i golvläggning var förlagd.

Eleverna behöver få träna i en lugn lärande miljö innan de ska ut på APL, betonar Nicklas Nuland, lärare på Bräckegymnasiet. När de inte fått det blir det både stressigt för eleverna och jobbigt för det mottagande företaget. På bilden ser vi branschskoleelever som fick den här viktiga träningen medan skolan var igång.

– Uthållighet! Det var det som fattades, säger Nicklas Nuland som är lärare i golvläggning på Bräckegymnasiet, där numera enbart elever från Göteborg med kranskommuner är välkomna. Branschskolan, dit golvläggarelever från hela landet kunde komma och få praktisk träning, är nedlagd till branschens stora besvikelse.

Bra för alla

Nicklas framhåller Plåt- och Ventbyråns Branschskola i Katrineholm som en stor förebild.

– Den skolan fyller 30 år i år och är numera obligatorisk för den som ska bli plåtslagare. Den är ett resultat av samarbete på alla nivåer och innebär en kvalitetssäkring för yrket. Precis så ville vi jobba med golvläggarutbildningen. Golvbranschen hade ett djupt engagemang i försöket och kunde ställa krav på vilka moment vi skulle lära ut. Och branschen fick golvläggarlärlingar som visste hur man jobbar idag.

Malin Sandgren är rektor på Bräckegymnasiet och hon önskar att branschskolorna kommer tillbaka.

– För oss var det en förlustaffär att dra igång satsningen. Det är en dyr utbildning som kräver välutrustade lokaler och mycket material, även om vi fick god hjälp av branschens leverantörer som stöttade. Men förlusten tog vi gärna i hopp om att det skulle bli en långsiktig satsning.

– För branschskolorna gynnar alla, det finns inga förlorare! Elever, arbetsgivare, samhället … Alla tjänar på det.

Fanns ett växande intresse

Försöket med branschskolor startade 2018 med syfte att erbjuda yrkesutbildning på gymnasial nivå inom bristyrken. Golvläggarkompetens behövs över hela landet, men det finns sällan elevunderlag, ekonomi eller erfarna lärare nog för den satsning som en kommunal gymnasieskola behöver göra för att kunna erbjuda en god golvläggarutbildning inom ramen för bygg- och anläggningsprogrammet.

Idén var då att satsa nationellt på en bra utbildning i moderna, välutrustade lokaler med kunniga lärare, dit elever från hela landet kunde komma under en kortare period och få praktisk spetskompetens. Teoretisk utbildning fick eleven på den egna gymnasieskolan och det var också på hemorten som man sedan gjorde sin APL, arbetsplatsförlagt lärande, på ett lokalt golvföretag. Kommunerna kunde under försökstiden söka statsbidrag på högst 50 000 kronor per elev och läsår för att skicka sina golvläggarelever till branschskolan.

En kort tillbakablick på försöket visar att det fanns flera gupp på vägen under de totalt fem år som branschskolan för golvläggare existerade. Den startade på Kista tekniska gymnasium, men när man lade ned sina yrkesutbildningar där flyttades den med gemensamma branschansträngningar till Bräckegymnasiet i Göteborg.

Det första året i Göteborg lamslogs av pandemin, men intresset växte successivt och man hade som mest 25 elever från hela landet, som tillbringade två perioder à tre veckor på Bräckegymnasiets branschskola.

Sedan kom dråpslaget. 2023 lades försöksverksamheten ned av skolminister Lotta Edholm. Motiveringen var att resultaten inte ansågs motsvara förväntningarna.

För lite praktisk träning

Branschskoleförsöket ligger nu på is. Vilken riktning utvecklingen kommer att ta vet man inte. I höstas lades ett betänkande från utredningen Fler vägar till arbetslivet på utbildningsminister Johan Pehrsons bord. Där föreslår utredaren bland annat ett statsbidrag för att kunna permanenta branschskoleverksamheten men inget beslut är taget ännu.

– Som skolledare är det svårt att navigera bland de olika spåren i regeringens utredning. Vi får hoppas att det kommer tydliga direktiv och att branschskolan får återuppstå, säger Malin Sandgren. Det krävs långsiktighet för att etablera den här verksamheten.

Majoriteten av dem som blir golvläggare får nu sin första praktiska träning under APL-tiden.

– Det är utmanande, menar Nicklas Nuland. Det är stressigt för eleverna som kanske inte fått träna alls i skarpt läge på grund av dåliga förutsättningar på skolan, och jobbigt för det mottagande företaget när de praktiska grunderna inte sitter.

– Golvläggeri är ett ytskiktsarbete. Allt du gör syns. Därför är det önskvärt att eleverna får träna i en lugn lärande miljö innan de ska ut på APL, där det går fort och ställs högre krav.

Marie Holhammar

---

Läs också: