Fallet med fallet i Karolinskas badrum
I Nya Karolinska finns 165 badrum med bakfall, de är levererade som moduler från Part Construction i Kalix. Det sägs kosta 16,5 miljoner att åtgärda de här badrummen. Hur har det kunnat bli så här? Varför har det inte upptäckts i fabriken eller åtminstone innan alla badrummen står klara?
Part Construction i Kalix har sålt badrumsmoduler till Nya Karolinska. Foto: Jan Morin.
Mycket som händer i det stora sjukhusprojektet, Nya Karolinska, förefaller inte rimligt. Det man läser om projektet väcker frågor om kostnader, upphandling, tidsplaner, produktval och kvalitetsstyrning. Senast har vi läst om 165 badrum där vattnet inte vill rinna i uppförsbacke till golvbrunnen. Golvbranschens aktörer som är vana att arbeta med GVKs strikta krav på lämpligt fall mot brunn i alla våtrum är naturligtvis frågande. Hur kan så många våtrum i samma projekt få golv med bakfall? Visst förekommer det att man misslyckas i enstaka våtrum, men med modern teknik och klara specifikationer ska det inte behöva hända.
Vem är ansvarig?
De aktuella badrummen är fabrikstillverkade moduler från Part Construction i Kalix. Företaget har mer än 25 års erfarenhet av att bygga färdiga badrum i fabrik för hotell, sjukhus, studentboenden med mera. Badrummen har en marknad både inom och utom Sverige.
Vi har sökt kontakt med Part Construction för att få bakgrunden till händelserna på Karolinska, men varken fått svar på telefon eller på frågor ställda i e-mail till vd Anton Lundholm. Eftersom badrummen tillverkats och monterats på plats av Part Construction borde svaren på våra frågor finnas inom företaget. Utan kontakt med Part Construction har vi inte velat söka kontakt med beställaren av badrummen – och frågorna står därför kvar.
I sitt marknadsföringsmaterial beskriver Part Construction att de fabrikstillverkade badrumsgolven har fall på 1:50 i duschzonen. En självklar fråga blir då hur det är med golvlutningen i rummet i övrigt. Kravet är normalt 1:500 till 1:100 och på inget ställe bakfall. Uppfyller konstruktionen dessa krav? Har beställaren godkänt en avvikelse från normen?
Det finns lång och god erfarenhet av våtrumstillverkning i fabrik. Många småhustillverkare vet att kvaliteten oftast vinner på att arbete utförs på fasta arbetsplatser i kontrollerad miljö. Detta är fördelar som också Part Construction framhåller i sin marknadsföring, men just för Karolinskas 165 badrum tycks detta inte ha varit tillräckligt. Vi undrar om felen uppstått vid tillverkningen i Kalix. Alternativt skulle de ha kunnat uppstå vid monteringen i Solna. Eftersom Part Construction står för båda delarna borde svaret kunna ges av Anton Lundholm.
Åtgärda för 16,5 miljoner?
Informationen från Part Construction beskriver ett noggrant certifierat kvalitetsarbete i alla led. En fråga som då inställer sig är i vilket skede problemet med fallet upptäcktes. Kunde man se det redan i fabriken? Märkte man det när första badrummen stod färdiga? Tidig upptäckt vid kvalitetskontroll hade kanske kunnat spara stora kostnader.
Enligt uppgift i dagspressen skulle det kosta 100 000 kronor per badrum att reparera på plats så att vattnet rinner till brunnen. Alternativet att leva med problemet är inte aktuellt. En pöl på golvet är illa nog i ett badrum i hemmet. I ett sjukhus med strikta hygienkrav är det helt oacceptabelt.
Kostnaden för 165 badrum skulle bli 16,5 miljoner. Är det rimligt? Den frågan skulle vi vilja ställa till Part Construction, men kanske också till golvbranschens entreprenörer. Finns det inte någon billigare och ändå bra metod att åstadkomma ett GVK-godkänt golv med tillfredsställande fall mot golvbrunnen? Vem som betalar är också värt en fråga.
Alla frågor om golvkonstruktioner, golvfunktion och kvalitetsfrågor kring golv är av intresse för Golv till Taks läsekrets. Vi skulle därför gärna vilja få kommentarer från Part Construction om vad som egentligen hände när 165 badrum fick felaktig golvlutning i nya Karolinska Sjukhuset.
Magnus Rönnmark
Läs också:
På senare tid har det blossat upp en diskussion kring dagens betongkvaliteter och att det tar längre tid att torka ut betongen än tidigare. Mineraliska tillsatser såsom flygaska framhålls som en bidragande faktor.
Publicerad: 2018-02-02
»
Läs hela artikeln
om Fuktig betong och försenade projekt