"Måste vara på riktigt"

Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett och tillika ordförande i Golvbranschens Hållbarhetskommitté, efterlyser snabbare och mer kraftfulla klimatsatsningar. Samt tydliga definitioner av begrepp som till exempel "återvinningsbar" och "återvunnet material". Det är viktigt för att vara trovärdig framåt, samt för att vi ska närma oss målet att skapa en cirkulär ekonomi.

– Det är mycket prat och lite verkstad när det gäller hållbarhet, säger Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett. Och det både bland leverantörer och beställare. Men fler och fler kommer att reagera mot pratet.

Han tar begreppet "återvinningsbar" som exempel.

– Återvinningsbar kan man säga om vilken produkt som helst – allt är ju återvinningsbart. Men det innebär inte att det är praktiskt möjligt att återvinna produkten, att det finns något system för det.

Ställa frågor

När man träffar på den typen av påståenden måste man ställa frågor, påpekar Dag. Om det till exempel gäller en mobiltelefon är det rimligt att fråga: Var kan jag lämna in den? Och vad händer med den sedan? För det är ju heller ingen vits med att samla in produkter och material för återvinning, om de sedan inte verkligen återvinns.

På beställarsidan ser han stora kompetensbrister:

– Beställarna måste öka sin kompetens för att kunna ställa relevanta frågor. Det finns sällan enkla svar och då kan man inte kräva det utan måste kunna sätta sig in i mer komplexa sammanhang.

Från det vetenskapliga hållet

Det märks väl att Dag känner starkt för återvinning. Och för klimatet.

– Fast jag har inte den där vanliga bakgrunden, att jag började i Fältbiologerna som barn och sedan engagerade mig mer och mer, säger han.

Dag är civilingenjör och har jobbat nästan 20 år på Tarkett, de senaste fem som hållbarhetschef. Dessförinnan arbetade han på Golvbranschen, GBR, och även då till stor del med miljöfrågor.

– Så jag har kommit in från det vetenskapliga hållet, fortsätter Dag. Och sedan har hjärtat kommit med, som en logisk följd.

"På riktigt"

Och hjärtat säger, liksom förnuftet, att klimatsatsningarna måste vara på riktigt:

– Världen kommer att se mycket annorlunda ut om bara tio år, kraven kommer att vara fundamentalt annorlunda. Nu verkar många tänka: "Det blir väl som nu, fast lite mer." Men klimatfrågan är en ödesfråga på riktigt. Jag är övertygad om att det kommer ett uppvaknande. Det kommer att drivas fram av planeten själv, av klimatet. Klimatpolitik är ju bara en reaktion på verkligheten. Men den måste få verkliga konsekvenser inom hela samhället. Och det måste få fortare.

Kärnfrågan är, betonar Dag, att skapa en cirkulär ekonomi, och då måste jungfruligt material ersättas med återvunnet.

– Det är också en mycket effektiv insats för klimatet, för varje kvadratmeter plastgolv som återvinns sparar man tio kilo koldioxid.

Krav på en viss procent återvunnet material i produkter skulle kunna vara en väg, tycker han, ett krav där procentandelen får öka med tiden. Offentlig upphandling skulle kunna användas mycket mer för att driva på i den riktningen.

Bara produktionsspill duger inte

Det gäller alltså att utveckla återvinningstekniken och återvinningssystemen. Dag återkommer till att det måste vara på riktigt:

– För att vi ska vara relevanta på marknaden framåt måste branschen, och företagen, agera mycket mer kraftfullt. Vi måste se till att återvinna golven när de är slutanvända. Det vi idag betecknar som återvunnet är oftast produktionsspill. Men att ha mycket produktionsspill betyder bara att man har en produktionsprocess som inte är särskilt bra. Riktig återvinning är återvinning av använda produkter.

– Vi på Tarkett har också mycket vi behöver bli bättre på, säger Dag. Och det arbetar vi intensivt med. En av anledningarna till att jag trivs i den här rollen på Tarkett, är att det finns förståelse för de här frågorna och en övertygelse om att vi måste arbeta med dem. Plus att detta är förankrat i högsta ledningen.

– Idag har vi globalt sett i genomsnitt tolv procent återvunnet material i våra golv, berättar Dag, men största delen av det är produktionsspill. Vårt mål är att 2030 har ökat mängden återvunnet material till 30 procent. Och då får högst en fjärdedel av det vara produktionsspill och en fjärdedel externt spill, det vill säga spill från tillverkning av andra produkter än golv. Hälften av spillet ska vara gamla golv.

Att Tarkett gör det här, enbart det betyder en gigantisk ökning av återvinningen av gamla golv. För Tarketts totala tillverkning är 1,3 miljoner kvadratmeter golv om dagen!

Fungerande system

Självklart måste man vara noga med det material man får från gamla golv, så att det har tillräcklig kvalitet och inte "förorenar" de nytillverkade.

– Därför tar vi bara golv som är tillverkade från 2011 och framåt, säger Dag. Och vi tar alltid prov på materialet. Labbet kollar bland annat att vi inte får in några ftalater den här vägen.

Sedan är det ju hela den praktiska hanteringen som ska fungera.

– Det är otroligt mycket detaljer som ska klaras ut, säger Dag. Vem ska riva ut de gamla golven? Hur ska materialet packas och vem gör det? Hur ska vi följa upp, så att vi kan rapportera tillbaka? Sådana frågor lägger jag mycket tid på just nu. Först när det här fungerar kan man tala om återvinning på riktigt.

De gamla golv som inte duger att återvinna, kan ibland återanvändas. Och tvärtom. Därför samarbetar Tarkett med återbruksföretaget Kompanjonen.

– Det kan hända att vi träffar på till exempel textilplattor vi inte kan använda men som ser snygga ut, förklarar Dag. Då kan de hitta någon som vill återanvända plattorna. Det kan också hända att de hittar ett golv som är lite fult och fläckigt och som därför inte kan återanvändas hos deras kunder, men som vi kan ta hand om.

Elisabeth Sedig

---

Läs också: