Arkitekternas önskelista

Vi har talat med fyra arkitekter från olika arkitektkontor om deras önskemål inför framtiden. Det handlar bland annat om mer dialog under byggprocessen, om cirkulära golv med lågt klimatavtryck och om fler milda färgnyanser.

Stefan Rydin arbetar med affärsutveckling på Tengbom. Han framhåller vikten av att samma arkitekter är med hela vägen i ett byggprojekt, så att slutresultatet lever upp till byggnadens ursprungliga design.

Stefan Rydin, affärsutvecklare på Tengbom.

Kunskapsöverföring

Enligt Stefan Rydin är det viktigt att byggaren är tydlig med vem som gör vad i ett byggprojekt. Arkitekten behöver få möjlighet att samarbeta med entreprenörerna, till exempel golvläggarna. Det möjliggör kunskapsöverföring åt båda håll och gör det också möjligt för arkitekten att förklara hur man har tänkt.

– Ibland har arkitekterna ingen aning om vad som händer med deras design. Vi kanske har föreskrivit ett golv och sen blir det ändå något annat. Branschen som helhet måste tänka om för att få en högre kvalitet på den byggda miljön, säger Stefan Rydin.

Hållbara materialval

Samtliga arkitekter vi talat med menar att hållbarhet kommer att vara i fokus för alla byggprodukter framöver. Klimatavtrycket är centralt och enligt Stefan Rydin måste man i det sammanhanget ta hänsyn till produktens kvalitet och hur länge den håller över tid. Det bör till exempel vara tillräckligt mycket trä i trägolv och djupa skikt i lamell- och parkettgolv.

– Klickbara golv är bra på det sättet att de lätt kan demonteras. Men för att de ska hålla för återbruk måste de också ha den kvalitet som krävs för att användas under lång tid, säger Stefan Rydin.

Med högre hållbarhetskrav ökar efterfrågan på att så mycket som möjligt av den befintliga byggnaden ska sparas, och på användning av återbrukat material. Att föreskriva återbruk och rekonditionering är komplext men enligt IngaKarin Sundqvist, arkitekt och ansvarig för forskning och utveckling på Krook & Tjäder, också roligare än att föreskriva nya produkter. Hon menar att det kommer att behövas mer samarbete och dialog för att skapa bra underlag för upphandlingarna.

IngaKarin Sundqvist, ansvarig för forskning och utveckling på Krook & Tjäder.

Krook & Tjäder har nyligen tagit fram en intern guide för hur arkitekterna ska välja material och byggdelar framöver. Den utgår från bygg- och anläggningsbranschens resurshierarki som innebär att man i första hand ska bevara material på plats. I andra hand använda återbrukat material och i tredje hand välja material med biobaserat innehåll, låg andel jungfruligt material eller lågt klimatavtryck.

– Syftet är att göra medvetna val och undvika materialval utifrån "business-as-usual". Vi går också in i våra materialförråd och rensar. Det kan vara estetiskt fina material men har de för högt klimatavtryck är de inte relevanta och sorteras bort, säger IngaKarin Sundqvist.

Jämförbar information

Marie Ekegren Hansdotter är arkitekt och hållbarhetsspecialist på White Arkitekter. Hon håller tillsammans med några kollegor på att omstrukturera materialbiblioteken på Whites samtliga kontor. Dels ska man rensa ut produkter som inte anses vara tillräckligt hållbara, dels ska man se till att få in jämförbar information om de produkter som behålls i biblioteket.

Maria Ekegren Hansdotter, hållbarhetsspecialist på White Arkitekter.

Enligt Maria har det varit mer fokus på hållbarhet när nya produkter lanseras och presenteras för arkitekterna de senaste åren. Det är positivt men det är också svårt att jämföra informationen. Därför försöker företaget nu ta ett helhetsgrepp om materialbiblioteket.

En tanke med omstruktureringen är att påverka leverantörernas egna sortiment så att ohållbara material försvinner. Vill man ha produkter i Whites bibliotek så kommer man att behöva fylla i ett formulär. På alla Whites kontor kommer det att sitta en lapp på materialen med information om klimatpåverkan, andel återvunnet material, möjlighet att återvinna, utsläpp av emissioner från produkten och så vidare.

– De tre viktigaste punkterna är just klimatavtryck, återvunnet material och emissioner. Men det kommer också att handla om social hållbarhet, om system för återbruk av material med mera, säger Maria Ekegren Hansdotter.

Emma Hulaud är arkitekt och hållbarhetsspecialist på ÅWL Arkitekter. Hon skulle också vilja se mer och bättre information om de golv som finns på marknaden. Även om man ofta kan hitta information om man letar efter den skulle företagen kunna bli bättre på att kommunicera golvets egenskaper.

Emma Hulaud, hållbarhetsspecialist på ÅWL.

– Jag skulle uppskatta om det var lättare att hitta information om koldioxidavtryck, återbrukbarhet och estimerad livslängd. Ansvarfull produktion, giftfrihet och funktionalitet är också viktiga faktorer, inklusive rengörbarhet, halkskydd, kontrast och kulör med mera, säger emma Hulaud.

Återbrukslogistik

När det gäller återbruk menar Stefan Rydin att den största utmaningen ligger i lagring och samordning mellan fastighetsägare och mellan projekt. Där skulle han vilja se att golvleverantörerna tar ansvar, så att de har ett sortiment av använda produkter att erbjuda. Emma Hulaud håller med.

– Återbruk är ett viktigt verktyg för att minska klimatpåverkan från byggmaterial och vi som arkitekter kommer att eftersträva det. I de återbruksprojekt som jag känner till har arkitekterna fått ringa runt för att hitta material, så producenterna behöver ta ansvar för detta, säger Emma Hulaud.

När utvecklingen går mot rekonditionering och återbruk får arkitekterna enligt IngaKarin Sundqvist fler parametrar att förhålla sig till i ett och samma projekt. Vid kompletteringar behövs oftare specialkulörer i liten upplaga.

Större sortimentsbredd

– Vi behöver kunna välja mellan flera kalla och varma nyanser av milda och naturliga kulörer. Vi föreskriver sällan bjärta kulörer då skarpa kontraster kan vara distraherande, speciellt i kontors- och skolmiljöer, säger IngaKarin Sundqvist.

Stefan Rydin skulle vilja se en utveckling av linoleumgolvssortimentet, för användning i offentliga miljöer. Han efterfrågar också en större bredd av kulörer och utseenden, men även en större bredd av olika möjligheter för golvet. Ett linoleumgolv skulle till exempel kunna användas på en vägg. Då kanske man inte vill ha standardprodukten som finns för golvet, utan något annat som är anpassat efter det.

– Det skulle också vara spännande att kunna designa sömnlösa möten mellan trägolv och träväggar, så att golvet liksom fortsätter upp på väggen. Golvbranschen kan se det som en möjlighet att tänka på helheten och inte bara på golvet, säger Stefan Rydin.

Lena Frändberg

---

Läs också: