Akustikgolvet är ofta en överraskning

När man ställer höga krav på ljudmiljön och därför väljer ett golv med maximal stegljudsdämpning, ökar också risken för intrycksmärken och golvet ger även ett märkbart rullmotstånd. Det kan skapa problem, framförallt i vårdmiljöer. Det gäller därför att nå ut till brukarna med relevant information samt att komma in tidigt i projekteringsprocessen för att kunna hjälpa till att skapa en så bra helhetslösning som möjligt.

Ibland är det bråttom, och då är det inte välkommet med extra rullmotstånd. Det och intrycksmärken som kan bli ett hygieniskt bekymmer kan skapa problem med akustikgolv just på vårdinrättningar.

Att kombinera akustikgolv som ger god gångkomfort och bra ljudmiljö med liten risk för intrycksmärken och lågt rullmotstånd är inte helt enkelt. Ofta har brukaren förväntningar som går stick i stäv med akustikgolvets karaktäristiska egenskaper och resultatet blir därför lätt en besvikelse. Det förstår vi efter att ha samtalat med två av Sveriges främsta experter på området – Stefan Granöö på Tarkett och Pär Lindstedt på Aprobo.

Båda är dock eniga om att det finns två huvudspår som leder till bästa möjliga kundnöjdhet. Informationen om golvets för- och nackdelar måste nå ända fram till brukaren och akustiklösningen måste diskuteras redan i början av byggprojektet.

Ökad risk för intrycksmärken

Att informera om akustikgolvens egenskaper är en gemensam branschangelägenhet. För Golvbranschens Tekniska Kommitté, TK, och arbetsgruppen GAP, Golvbranschens Arbetsgrupp för plastgolv/-vägg i våtutrymmen, är det angeläget att belysa frågan om intrycksmärken och nå ut med information, så att brukaren har en rimlig chans att bedöma de olika konsekvenserna av golvvalet.

Risken för intrycksmärken är alltid en svaghet hos punktelastiska golv i kombination med akustikunderlag. I de fall märkena inte går tillbaka av sig självt inom rimlig tid kan de till och med bli ett arbetsmiljöproblem. Risken för intrycksmärken ökar också i takt med att stegljudskraven blir högre, högre stegljudskrav betyder ju en mjukare matta.

– Att man inte kan få ett golv som klarar allt blir ofta en överraskning för brukaren, säger Stefan Granöö som är teknisk chef hos Tarkett Sverige, tillika ledamot i TK samt suppleant i GAP.

– Högre krav på ljuddämpning ger per automatik högre risk för intrycksmärken. Sätts kravet till tio decibel brukar det fungera men kommer man uppåt 19 decibel krävs kraftiga akustikmattor, som ju har sina särskilda egenskaper. Allra helst ska vi komma in redan på projekteringsstadiet, om ljudkraven är höga. Då finns möjligheten att skapa en god ljudmiljö som håller över tid.

Information till brukaren

En väsentlig del av problematiken är att informationen om materialets egenskaper passerar flera led innan den når brukaren som ska använda golvet i sin dagliga verksamhet. Kravnivån på ljuddämpning och gångkomfort kommer från beställare och föreskrivande arkitekt, och golvleverantörens information om materialets egenskaper ska tråckla sig fram via byggare och fastighetsägare till hyresgäst.

– På kontor är det ingen större sak. Där använder man stolsunderlägg vid skrivborden och riskerar varken rullmotstånd eller intrycksmärken. På skolsidan kan man förstås ha estetiska synpunkter på märken i golvet, men det uppvägs av att akustikgolvet dämpar trumljuden när man tappar saker i golvet och skrapar med stolar. Ljudmiljön blir så mycket bättre att man tolererar eventuella intrycksmärken.

Permanenta intrycksmärken på akustikgolv kan ge städproblem på sjukhus och äldreboenden. Smuts och bakterier samlas i fördjupningarna. Här syns ett par exempel på intrycksmärken i vårdmiljö.

Problem på vårdinrättningar

Det är på sjukhus och äldreboenden de stora problemen uppstår.

– Intrycksmärken och rullmotstånd är här i värsta fall ett arbetsmiljöproblem. För vårdpersonalen blir det slitigt att flytta en säng som i sig kanske väger 200 kilo, om rullmotståndet dessutom är stort! Och städpersonalen klagar på att det inte går att städa ordentligt där man haft tung utrustning stående som sedan flyttats. Det blir intrycksmärken i golvet där det samlas smuts och bakterier. I en operationssal till exempel, där det måste vara kliniskt rent, funkar ju inte det.

– Lösningen är att vi som leverantörer ser till att skolor, sjukhus och äldreboenden vet vad de beställer och förstår vilka för- och nackdelar en akustikmatta ger. Annars drabbas den som jobbar på golvet i slutändan och det leder i sin tur till klagomål på oss.

Tarkett utbildar sina säljare internt så att de ska kunna ge bästa möjliga beskrivning av akustikgolvens egenskaper och begränsningar.

Vill komma in tidigare

– Allra helst vill vi vara med från början, för att hitta den optimala lösningen. Men ofta kommer vi in alldeles för sent i processen, det är bråttom och underlaget är redan klart. Då är det bara akustikmatta som gäller, säger Stefan Granöö. Om man projekterar för akustiken ordentligt från början kostar det mer, men blir mycket bättre i längden.

Pär Lindstedt är vd för Aprobo och verksam inom akustikområdet sedan många år. 1980-talet var en tid då marknadens efterfrågan gick från textila golv till trägolv – med därpå följande akustikproblem. Då började företaget han var delägare i att bygga upp en helt ny division för ljud.

– Att vi blev pionjärer inom akustik var en kombination av tillfälligheter och nyfikenhet.

Pär menar att det är farligt att generalisera kring akustik och att varje projekt har sina egna utmaningar. Aprobo har dock tagit fram en lösning där ljudmattor, Soundseal, läggs ovanpå betongunderlaget för att sedan få ett lager avjämningsmassa över sig.

– Det är absolut bästa sättet att skapa bra ljudmiljö vid nybyggnation. Det går åt lite mer avjämningsmassa men å andra sidan slipper du problem med alltför tjocka akustikgolv som skapar rullmotstånd och får intrycksmärken, under byggnadens hela livslängd. Det är värt en hel del.

Bra akustik är i mångt och mycket en fråga om planering. Akustikexperten måste komma in tidigt för att bedöma vilken akustiklösning som är mest effektiv med hänsyn till budget och önskad ljudmiljö. Då finns även möjlighet att påverka bygghöjd och dimension på bjälklag, så att inte akustiken blir lidande av alltför tunna lager av betong.

– Arkitekter och byggaktörer måste inse att tidig samverkan med akustiker ger ekonomiska fördelar, ökad hållbarhet och inte minst en bättre funktionalitet och arbetsmiljö.

Samarbete

I branschen samarbetar man sedan länge för att finna de bästa akustiklösningarna. Aprobo har tillsammans med Tarkett och Forbo gjort tester för att kunna rekommendera stabila akustiklösningar som minskar risken för intrycksmärken i plast- respektive linoleumgolv. Men nu, med ingredienser i vinylgolven som till exempel nya typer av mjukgörare, har förutsättningarna förändrats och gjort det svårare att förhindra intrycksmärken i de golven.

– Nu håller vi på att lära oss mer om LVT-golven som ju är på stark frammarsch och tar stora marknadsandelar, säger Pär Lindstedt. Och när det dyker upp nya bjälklagskonstruktioner eller nya golvmaterial kontaktar vi leverantörerna för att etablera samarbeten.

– För kundens skull är det viktigt att vi i branschen samarbetar och tar gemensamt ansvar för golvmaterial och akustiklösningar. När produkterna är testade tillsammans blir risken mindre att ansvaret för helheten hamnar mellan stolarna.

Marie Holhammar

---

Läs också: