Förbereder branschen för kommande krav

Golvbranschen har ett ambitiöst klimatarbete inriktat på nettonollutsläpp 2045. Hållbarhetskommittén inom Golvbranschen arbetar med prioriteringar och handlingsplaner för att detta ska kunna uppnås. Det är också viktigt att förbereda sig för de lag- och regeländringar som är att vänta och som ofta har sitt ursprung på EU-nivå. Här listar vi en del av vad som redan gäller och vad som kan förutses.

Golvbranshens företag arbetar gemensamt för att nå nettonollutsläpp till 2045, i linje med Parisavtalet och Fossilfritt Sverige. Golvbranschen har gjort en omfattande beräkning av golvföretagens utsläpp. Det arbetet gjordes i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och visade vilka områden som är mest väsentliga för branschen att fokusera på när det kommer till reducering av växthusgaser.

Gemensamt för materialleverantörer och golventreprenörer är att transporter står för en väsentlig del av utsläppen. Beräkningen visar också att leverantörer av golvmaterial släpper ut långt mer växthusgaser än de golventreprenörer som installerar produkterna. De största utsläppen härrör från råvarorna, därefter följer transporter och avfallshantering vid utrivning av golvmaterial.

Transporter står för en väsentlig del av utsläppen, både för golvleverantörer och -entreprenörer.

EUs regelverk spelar stor roll

Hur bör man då arbeta för att sänka klimatavtrycket inom golvbranschen? Självklart behöver varje enskilt företag se över sina utsläpp och göra specifika anpassningar utifrån sina givna förutsättningar. Det pågår redan ett omfattande arbete med stora investeringar för innovationer och teknikutveckling samt omställning av befintliga produktionsprocesser för att sänka utsläppen. På branschnivå kan gemensamma initiativ tas för att identifiera och undanröja olika hinder för en grön omställning. En stor utmaning är att få till effektiva och lönsamma cirkulära material- och produktflöden.

Byggbranschen är en bransch med många stora komplexa projekt som löper över lång tid och många olika grupper är inblandade. Kommunikation och förståelse mellan olika parter är viktigt för att man ska dra åt samma håll. Det är dock inte lika lätt i praktiken. Något som hjälper styrningen är en harmonisering med tydliga, långsiktiga och relevanta krav. Här spelar EU en stor roll för att åstadkomma betydande förändringar.

En tydlig strategi från EU är att styra investeringar till mer hållbara företag och aktiviteter. För detta krävs ett regelverk för vad som ska anses vara just hållbart. Här finns redan ett antal standarder på plats. På organisationsnivå utvärderas exempelvis företag ofta utifrån det så kallade GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) och byggprodukter utvärderas ofta utifrån en EPD (Environmental Product Declaration).

Fler initiativ som tar ett bredare grepp och även beaktar den globala marknaden är på gång. Syftet är att skapa ett gemensamt ramverk att förhålla sig till och att driva mot så specifika och verklighetsnära data som möjligt för relevanta utsläppsposter. Först när man har det kan man avgöra om det sker en verklig utveckling åt rätt håll.

EUs regelverk byggs ut

Här följer en sammanfattning av viktiga krav inom hållbarhetsområdet, både nu aktuella krav och kommande. Observera att detta inte är en fullständig förteckning, och att området är under ständig utveckling.

 

EU-taxonomin

Enligt Taxonomiförordningen ska de bolag som omfattas rapportera hur deras aktiviteter är förenliga med taxonomin.

I praktiken är det ett klassificeringssystem som identifierar miljömässigt hållbara verksamheter i syfte att möjliggöra hållbara investeringsbeslut. en verksamhet klassificeras som miljömässigt hållbar om den bidrar väsentligt till åtminstone ett av sex identifierade mål och inte väsentligt skadar något av de andra målen. Verksamheten ska även uppfylla vissa minimistandarder.

De sex miljömål som fastställts är:

• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändringar
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till en cirkulär ekonomi
• Förebyggande och kontroll av föroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Sedan 1 januari 2022 har Taxonomiförordningen tillämpats för de två klimatrelaterade miljömålen. Den 1 januari 2023 utökades den till att gälla även för de övriga fyra fastställda målen.

CSRD-direktivet

EUs nya direktiv för företags hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), ersätter Non-Financial Reporting Directive (NFRD), och kommer att börja gälla för stora företag av allmänt intresse från och med räkenskapsår 2024 och därefter för övriga stora företag och mindre börsnoterade företag. Rapportering enligt CSRD ska öka transparens och jämförbarhet vad gäller företags hållbarhet.

CSRD ställer krav på information som tidigare varit frivillig att lämna, exempelvis rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (Scope 1, 2 och 3). Informationen ska omfatta företags värdekedjor, strategier, policyer, processer och faktiska data inom hållbarhetsområdet. Rapporteringen likställs med finansiell rapportering och kräver extern granskning.

Boverkets klimatdeklarationer

Sedan 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Klimatdeklarationen krävs för slutbesked och är byggherrens ansvar. Klimatdata som efterfrågas är:

• A1–A3 Produktskedet: Boverkets generiska (konservativa) klimatdata eller produktspecifik EPD-data
• A4 Transport: Boverkets generiska klimatdata eller projektspecifika transportuppgifter
• A5 Byggspill: Boverkets generiska spillfaktorer eller uppmätta spillmängder
• A5 Energi: Uppmätta värden för alla energikrävande processer, det vll säga el, fjärrvärme och övriga bränslen på byggarbetsplatsen

I dagsläget finns inga gränsvärden, men det föreslås införas 2025. (Tidigare förslag var att införa det först 2027.) Det föreslås även att alla byggdelar då ska ingå i klimatberäkningen, det vill säga även invändiga ytskikt såsom olika typer av golvmaterial. Kommande gränsvärden planeras att successivt skärpas över tid.

Ekodesigndirektivet och digitala produktpass

Ekodesigndirektivet finns redan nu och är ett ramverk för energianvändande och energirelaterade produkter. Direktivet planeras att utökas till att omfatta andra produkter, däribland byggprodukter. En kommande förordning ska innehålla mål för produktmaterial och produktdesign för att göra produkterna hållbara, tillförlitliga, återanvändbara, uppgraderbara, reparerbara och resurseffektiva, vilket ska minska avfall och främja cirkularitet.

Det "digitala produktpasset" som ska införas i förordningarna kommer att ge information om produkternas miljömässiga hållbarhet. Det är oklart när detta kommer att införas skarpt, men arbetet med själva förslaget är i sitt slutskede.

EU ETS

EU Emission Trading System (EU ETS) är ett system för utsläppshandel inom EU. Sedan starten 2005 har systemet steg för steg utvidgats för att gälla fler branscher. Det omfattar nu bland annat tillverkande industrier, flygtrafik och anläggningar som producerar el och värme. Under 2023 har EU beslutat att utöka omfattningen till fastighetssektorn (uppvärmning) och transportsektorn.

Handelsprincipen utgår från att rätten att släppa ut växthusgaser kostar och att företagen förväntas vilja minska sina kostnader. EU bestämmer hur stora de totala utsläppen får vara för deltagarna, det vill säga sätter ett utsläppstak. Det innebär att den tillåtna mängden utsläpp är förutbestämd och den minskar varje år. Deltagarna kan köpa och sälja utsläppsrätter sinsemellan. Varje år måste man redovisa sina utsläpp och överlämna utsläppsrätter som motsvarar utsläppen. Ett företag som agerar helt fossilfritt behöver inte betala för utsläppsrätter.

EUs Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM)

EUs Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) innebär att koldioxidtullar sätts på stål, cement och andra varor som importeras till EU. Syftet är att uppmuntra renare industriproduktion i länder utanför EU samt att säkerställa att importerade produkters utsläppskostnader blir likvärdiga med utsläppskostnader för produktion inom EU. EU lanserade den första fasen av systemet under hösten 2023.

Green Claims

I mars 2023 godkände Europeiska Kommissionen ett förslag till direktiv om "gröna påståenden". Förslaget syftar till att göra påståenden om produkters miljöprestanda tillförlitliga, jämförbara och verifierbara i hela EU. Direktivet ska bidra till att skapa lika villkor när det gäller produkters miljöprestanda och inriktas framförallt på påståenden som görs på frivillig basis av företag, gentemot konsumenter. Förslaget har överlämnats till Europaparlamentet för granskning och beslut om lagstiftning.

Fortsatt arbete med sikte på 2045

Klimatfrågan driver alltmer lagstiftning och marknadsefterfrågan. Även mindre företag kommer att påverkas då de större företagen kommer att efterfråga specifika klimatdata för att kunna uppfylla sina rapporteringskrav. Frågan är hur drivkrafterna kan användas på bästa sätt för att hjälpa Golvbranschens anslutna företag att uppnå den gemensamma visionen – nettonollutsläpp till 2045.

Golvbranschens Hållbarhetskommitté arbetar med att ta fram en handlingsplan med prioriterade aktiviteter. Handlingsplanen ska utgå från nuvarande och kommande krav inom hållbarhetsområdet för att på bästa sätt underlätta företagens omställning samt stötta i ökade rapporteringskrav och kundförväntningar.

Jenny Adnerfall

 

---

Läs också: