Viss oro för andra halvåret

De duggar tätt nu, de negativa konjunkturrapporterna. "2023 blir ett riktigt skitår", säger Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd. "Nattsvart för småhusindustrin", menar David Johnsson på TMF. Det är knappt man vågar lyssna längre. Hur ser läget ut egentligen – för Sverige, för hushållen och för företagen? Och vad förväntar sig golvföretagen av det nya året?

Krig i Europa, energi- och materialbrist, en inflation som överstiger prognoserna, minskad köpkraft och så avtalsrörelsen där parterna verkar stå långt ifrån varandra. Utsikterna är minst sagt dystra. Även om golvbranschen av naturliga skäl inte står först i ledet att drabbas av minskade bygginvesteringar, har företagen en tuff tid framför sig.

Ned 25 procent

Boverket räknar med att 45000 bostäder kommer att påbörjas i år, att jämföra med 60000 förra året. En minskning med 25 procent alltså.

Enligt Byggföretagens konjunkturprognos i november krymper de totala bygginvesteringarna under 2023 med nästan tio procent.

– De kommande åren blir lågkonjunktursår, säger Mats Åkerlind, vice vd på Byggföretagen.

Rapporten från TMF, Trä- och Möbelföretagen, ser inte ljusare ut.

– Allt pekar åt fel håll, säger vd David Johnsson. Det handlar inte bara om att människor avstår från att bygga hus. Medlemsföretagen märker också hur svenskarna generellt har dragit ner på att bygga om kök, lägga om golv, byta fönster och renovera badrum.

Analysföretaget Navets prognos för kommande år bekräftar även den en minskad efterfrågan, eller i bästa fall nolltillväxt. Dessutom pekar man på att byggbranschen har ytterligare problem – de projekt som ändå blir av blir dyrare och vanskligare att genomföra på grund av materialbrist och svårigheter att rekrytera personal.

Tror på vändning 2024

Enligt Prognoscentret, som följer utvecklingen på den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden, blev konsumenterna väldigt pessimistiska under våren när man började flagga för stigande elpriser och högre räntor.

– De svenska hushållen är extremt räntekänsliga på grund av hög belåningsgrad och mycket korta räntebindxingstider. Så hushållen reagerade starkt så snart det stod klart att räntehöjningar var att vänta och att inflationen var på väg upp, säger affärsområdeschef Patric Lindqvist.

– Under 2023 kommer vi därför att se en märkbar nedgång i hushållens konsumtion.

Det får i sin tur följdverkningar för företagen, även om det sker med viss fördröjning. Lönerörelsen bidrar till osäkerheten. Det gäller att löneökningarna håller en rimlig nivå, så att inflationen inte eldas på och i sin tur gröper ur lönepåslagen.

– Vi har redan sett bostadspriserna falla förhållandevis kraftigt från toppnoteringarna förra året. Det är likväl rimligt att vänta sig en ytterligare sättning i marknaden i takt med fortsatt räntehöjning och vi tror på en total nedgång på lite över 20 procent innan vi har nått botten. Men vi bör se en stabilisering under året och en vändning under 2024, menar Patric Lindqvist.

Patric Lindqvist, affärsområdeschef Prognoscentret.

Fastighetsbolagens befintliga bestånd påverkas mindre

ROT-jobb i bostäder var ett segment som växte under pandemin. Då hade hushållen god ekonomi, mycket tid hemma och låga räntor. Men hemmaprojekten började minska redan under senhösten 2021 som en följd av kraftiga prisökningar och en något mättad marknad. Sedan kom Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket ytterligare förstärkte nedgången under 2022.

– Även om hushållens konsumtion försvagas ordentligt också i år väntar vi oss att nedgången inte blir fullt lika dramatisk som i fjol, säger Patric, men vi räknar likväl med en nedgång om fem–sex procent i fasta priser.

Den minskade rörligheten på bostadsmarknaden, där köpare och säljare har svårt att enas om "rätt" prisnivå, bidrar också till färre bostadsaffärer och därmed färre renoveringsprojekt.

Segmentet kommersiella och offentliga lokaler, där nybyggnadstakten varit historiskt hög de senaste åren, väntas falla med tio–elva procent under 2023. Trots nedgången finns det delar av segmentet där byggandet väntas öka, exempelvis lager och logistikbyggnader samt offentliga lokaler för undervisning och vård.

– Inom det befintliga beståndet ser vi inte samma dramatik, konstaterar Patric.

Här utgörs en betydande del av arbetena av sådant som behöver göras för att vidmakthålla standarden samt av olika typer av hyresgästanpassningar när förändringar sker bland hyresgästerna. Och här kan uppdragen till och med tänkas växa någon enstaka procent för golvföretagen.

– Golvbranschen drabbas inyr lika mycket som andra delar av byggbranschen, kommenterar Patric. Det varierar naturligtvis och beror också på vilka kundsegment man riktar sig emot, men generellt sett går 75 procent av allt golvmaterial till existerande bestånd och bara 25 procent till nybyggnation.

Beställningarna kommer in sent

Vad kan man göra för att minimera risken för allvarliga problem, tills det ljusnar? Och vad säger man från golvföretagens sida om hur det ser ut just nu?

– Man drar ju öronen åt sig av alla negativa konjunkturprognoser. Riktigt så illa som det låter är det inte, men vi ser absolut en liten nedgång framöver, säger Anders Hagstedt, vd på Karlströms Golv i Visby.

– Första kvartalet nu ser ganska normalt ut men sedan är det glesare med uppdrag. Fast den senaste tiden har det varit så att beställningarna kommit sent och väldigt nära utförandet.

Anders Hagstedt, vd Karlströms Golv.

Hos Karlströms märker man att småhusproduktionen går ned, och privatjobben minskar. Det man kan kalla "nöjesrenoveringar" försvinner. I dessa tider renoverar man bara om det finns ett behov. Däremot menar man att försäkringsjobben kommer att fortsätta som tidigare eller kanske till och med öka.

– Det viktigaste för oss just nu är att det rullar in jobb i tillräcklig mängd, så att vi kan hålla kvar personalen. De är vår viktigaste resurs, säger Anders Hagstedt.

Osäkert om jobben kan startas som planerat

Liknande tongångar hör vi från de norra delarna av landet. För NOAK Golv, med verksamhet i Piteå, Luleå, Skellefteå och Umeå, ser första halvan av året rätt bra ut. De har många stora projekt i området som är i slutfasen och där golvläggning och plattsättning precis ska starta.

– Men vi ser med oro på andra halvan av året. Våra stora kunder är osäkra på om jobben kan startas som planerat, vilket såklart påverkar oss också, säger NOAKs vd Markus Johansson.

Markus Johansson, vd NOAK Golv.

– Privatmarknaden har kollapsat helt, medan de kommunala avtal vi har rullar på oförändrat. Det är inga uppdragstyper som ökar nu.

Men trots det dystra läget menar Markus Johansson att det finns ljusglimtar.

– När konkurrensen om jobben hårdnar får man vässa organisationen och vara mer på tå, säger han. Att svetsa samman gruppen och tillsammans bli starkare i lågkonjunktur gör oss till ett bättre företag när det vänder!

Vi kommer från rekordnivåer

– Visst, byggandet går ner. Men man behöver ha lite perspektiv på situationen också och minnas att nedgången sker från historiskt höga nivåer, säger Arne Lidman, vd för Assmundsons Golv i Göteborg.

– För inte så hemskt länge sedan var 20000 påbörjade bostäder normalt för ett år. Nu räknas prognoserna ner, men från rekordnivåer där 60000 bostäder påbörjades förra året.

Förhoppningsvis kommer både stat och kommun att öka sin bygg- och renoveringstakt med anledning av lågkonjunkturen. Man ska heller inte glömma att det fortfarande råder bostadsbrist i de flesta städer och att det finns ett stort behov av nya bostäder.

Arne Lidman, vd Assmundsons Golv.

– Första halvåret tror vi att beläggningen kommer att vara OK, möjligen börjar vi se nedgången andra halvåret. Eftersom vi är sist i bytggkedjan tar det en tid innan det märks att det minskat med byggstarter för nya bostäder under 2022, säger Arne Lidman. Man måste trots allt vara optimist och tro att nedgången inte blir vare sig så långvarig eller så kraftig som det ryktas om.

Marie Holhammar

---

Läs också: