Ljud, oljud och utveckling
Ljudmiljön runt omkring oss får mer och mer uppmärksamhet och är ständigt aktuell, inte bara i och med att vi bor allt tätare inne i städerna utan även i normalfallen då vi bygger om och bygger nytt. Enligt Boverket ska uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att de som vistas i byggnaden inte störs, men vad räknas som störande och hur gör man?
Olika standarder för bostäder och lokaler
Olika standarder för ljud gäller för bostäder och lokaler. I
båda fallen finns ljudklasserna A, B, C och D definierade, med
ljudklass A som den med hårdast krav.
Vid nybyggnad av bostäder är ljudklass C, som tillåter stegljud
på upp till 56 decibel, ett minimikrav som ska garantera en
behaglig ljudmiljö för minst 80 procent av de boende.
När det gäller kontor finns det ytterligare en typ av ljud att
ta hänsyn till, nämligen trumljud. Skillnaden mellan trum- och
stegljud är att stegljud är ljud från angränsande utrymmen medan
trumljud uppstår i det rum man befinner sig, ett exempel är öppna
kontorslandskap med flera arbetsplatser.
En logaritmisk skala
Ljudstyrka mäts i decibel, ett logaritmiskt mått. Det innebär
att ökningen inte upplevs som lika stor mellan varje steg utan att
en ökning med 8-10 decibel av örat upplevs som en fördubbling av
ljudstyrkan. Vi upplever alltså till exempel att det låter dubbelt
så mycket i en lägenhet med ljudklass C som i en lägenhet med
ljudklass A även om det bara skiljer åtta decibel mellan
ljudklasserna.
Hur mäter man ljud?
För att ta reda på hur ljudbilden i en lokal ser ut, både vad
gäller steg- och trumljud, mäter man med en så kallad hammarapparat
som slår på bjälklaget på ett visst sätt. För att mäta stegljud
placerar man apparaten i ett angränsande rum och för att mäta
trumljud placerar man apparaten i samma rum.
Hammarapparaten används även för att mäta stegljudsförbättring.
Då mäter man istället skillnaden i decibel då en apparat på
våningen ovanför slår på en standardiserad betongskiva samt ljudet
då den slår på samma betongskiva men med önskad golvbeläggning.
Ljudmiljön och framtiden
Allt oönskat ljud kallas buller och på senare år har buller
blivit en stor arbetsmiljöfråga. Byggnader och installationer ska
enligt Boverket utformas så att uppkomsten av störande ljud från
installationer, från angränsande utrymmen samt utifrån dämpas. Vad
gäller bostäder är det särskilt viktigt i rum för sömn och vila
medan det på kontor som sagt är en viktig arbetsmiljöfråga. Hur kan
man då jobba för bättre ljudmiljöer och vad händer på området?
Då buller kan leda till ohälsa och i och med det även stora
kostnader har frågan successivt fått mer och mer uppmärksamhet. Det
som i första hand görs på området idag är att man försöker att
välja golvkonstruktioner och -material som begränsar uppkomst av
både trum- och stegljud.
Men alla ljud uppstår inte i husen utan en hel del uppstår även
utanför för att sedan ta sig in, ett problem som växer i och med
ökad förtätning av våra städer. Att det är ett område som
uppmärksammas mer och mer bevisas inte minst av att Chalmers
Tekniska Högskola i år rekryterar studenter till en europeisk
forskarskola för urban ljudplanering. Så ljud och buller lär vi få
höra mer om i framtiden.
Johanna Sedig
Boverkets ljudstandarder
- Bostäder: SS 25267
- Lokaler: SS 25268
Högsta tillåtna värden för bostäder i respektiv
ljudklass
- Klass A: 48 dB
- Klass B: 52 dB
- Klass C: 56 dB
- Klass D: 60 dB
Steljud är ljud som uppstår i angränsande
rum.
Trumljud är ljud som uppstår i samma
rum.
Läs också:
Våtrumsväggar har under flera år varit en infekterad fråga med diskussioner om framförallt kartonggipsens vara eller inte vara. Men det finns även andra aspekter att ta hänsyn till vid val av väggskivor till våtrum.
Publicerad: 2013-08-29
»
Läs hela artikeln
om Kartonggipsen kommer tillbaka starkt