Ljudkomfort – och sittkomfort
Ljudnivån har effekter på människors hälsa – dålig ljudmiljö kan ge sömnproblem, stress, huvudvärk, minnessvårigheter, inlärningsproblem och höjt blodtryck. Rätt golv kan bidra väsentligt till att skapa bättre ljudmiljöer och därför ökar efterfrågan på akustikgolv.
– Efterfrågan på våra akustikgolv av gummi ökar hela tiden, säger Magnus Berglund, Nora Systems. Ljudmiljön är numera ett prioriterat inslag i planeringen. Arkitekterna – och beställarna – "tänker" ljud på ett helt annat sätt än tidigare. ljud blir mer och mer en förutsättning i planeringen. Inte något man möjligen funderar över på slutet.
Sittkomfort
– Det är skolor, förskolor, äldreboenden och alla möjliga olika verksamheter som efterfrågar bättre ljudmiljö, säger Mats Sten, Forbo Flooring. På äldreboenden är också mjukheten en fördel, ifall man ramlar. Lårbensbrott är inte att leka med.
– Sittkomfort låter kanske lite fånigt att nämna i det här sammanhanget, säger Mats med ett skratt. Men det är faktiskt en fördel när vi talar dagis, lekrum och så vidare. Lokaler där ungarna faktiskt sitter en hel del på golvet. Då är golvet mjukare och behagligare för rumpan och golvet blir ju också varmare att sitta på eftersom skumskiktet isolerar mot betongen under. Så akustikgolv är absolut bra för barnen!
Mjukhet kontra arbetsmiljö?
I offentliga lokaler vill man ofta ha mjukhet för gåkomfortens skull kombinerat med ljuddämpning för en bra ljudmiljö. Väljer man ett mjukt golv med goda ljudegenskaper kan det finnas risk för att man istället skapar en dålig arbetsmiljö – till exempel på ett sjukhus på grund av att rullmotståndet ökar när man kör sjukhussängar, kärror eller liknande och att därmed risken för belastningsskador ökar.
– Det problemet har dock minskat under senare år, säger Mats Sten. I takt med att skumbaksidorna blivit bättre – och framförallt styvare – har rullmotståndet minskat. Ett annat positivt resultat av denna utveckling är att också risken för intrycksmärken minskat.
Även kontorsstolar och länkhjul kan vara problem för akustikgolv. Det förutsätts i sådana sammanhang att underläggsskivor används under stolarna. Annars kan stolen "valsa" sönder mattan.
– Vi har märkt att beställarna fäster allt mindre vikt vid risken för intrycksmärken, säger Mats Samuelsson, Falck Design. Det är dämpningen av ljud och skrammel som är viktigast. Man är beredd att kompromissa och accepterar en viss risk för intrycksmärken.
Nya möjligheter
Idag är det ett skriande byggbehov i landet. Vi har flyktingförläggningar över hela Sverige som är fulla till sista plats. Kravet ökar på att bygga, snabbt, enkelt och billigt. Det skissas på olika typer av modulhus och containerbyggnader. Samtidigt gäller det att inte bygga så billigt att till exempel ljudmiljön blir helt eftersatt. Vi kan då få byggnader som är rena resonanslådor. Här kommer sannolikt behovet av akustikmattor att vara stort – mattorna får hjälpa till att "lösa" byggtekniska problem.
Även för den pågående renoveringen av miljonprogrammet är akustikgolv en intressant golvtyp. Här är bjälklagen ofta dåliga och det läcker ljud på många ställen. Elementbyggen från 1960- och 70-talen med dåliga fogar är inget tyst drömboende. Då kan ett mjukt golv förbättra ljudklimatet inomhus väsentligt. I trappor och loftgångar kan de användas för att ta bort stomljud.
Nytt på marknaden är att det nu finns akustikgolv av icke PVC-baserad plast. Så antalet produkttyper ökar hela tiden och därmed även utbudet av olika akustiklösningar.
Thomas Åkerblad
I nummer 5/16 av Golv till Tak som är ute 8 september finns en aktuell översikt över de akustikgolv och akustikunderlägg som GBR-företagen kan erbjuda den svenska marknaden.
Läs också:
Det välrenommerade ingenjörs- och konsultföretaget ÅF har granskat till hur stor nytta BASTAs, Byggvarubedömningens och Sunda Hus bedömningar är för beställarna när det gäller att göra hållbara golvval. Resultaten finns i en rapport med titeln "Relevanta miljökrav vid upphandling av golv och golvprodukter".
Publicerad: 2016-05-06
»
Läs hela artikeln
om Vilken hjälp ger BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus?