Varför väljer man Svanen, eller LEED?
Alltfler byggnader miljöcertifieras. Det finns emellertid flera olika certifieringssystem att välja bland. Vi har frågat några fastighetsägare varför de väljer just de system som de gör.
Miljöcertifierade byggnader har ett högre värde på fastighetsmarknaden, låga energikostnader och är attraktiva för klimatmedvetna hyresgäster. Att vara hyresgäst i en certifierad fastighet är för många varumärken en viktig signal om att företaget bidrar till ett hållbart samhälle.
En miljöcertifiering inkluderar också tredjepartsgranskning som innebär att byggnadens miljöprestanda kvalitetssäkras. Numera kan fastighetsbolag även certifiera sitt befintliga bestånd för att få bättre koll på och kunna visa upp miljöstatusen i äldre byggnader. Det handlar om energi- och vattenanvändning, avfallshantering, tillgänglighetsanpassning och så vidare.
Certifiering av fastigheter är något som är här för att stanna. Men det finns många olika certifieringar. Vi har frågat några av de största bolagen på marknaden varför de valt just de certifieringssystem som de har.
Fungerar där vi är verksamma, och är välkänt
– Vi valde Svanen framförallt för att certifieringen fungerar överallt där vi är verksamma, säger Maria Sandell, hållbarhetsansvarig på JM som bygger omkring 4000 bostäder per år i Sverige. Vi vill kunna bygga på samma sätt i Norge och Finland som i Sverige. Svanen är också ett varumärke som är välkänt bland bostadsköparna.
JM köper mark och bygger själva. Man har inga externa uppdragsgivare och är därför inte beroende av vad en eventuell kund vill ha eller kräver. Svanen har fokus på kemiskt innehåll, energianvändning och materialval – något man betraktar som viktigt i bostäder.
– Certifieringen uppgraderas successivt och då följer vi med. Nu i senaste Svanen-versionen utökas märkningen med kriterier för till exempel koldioxidutsläpp och biologisk mångfald, säger Maria Sandell. Det tycker vi är bra!
Kunde certifiera befintliga byggnader
På Vasakronan, som främst jobbar med kontors- och butikslokaler, har man valt den internationella standarden LEED.
– Det enkla skälet är att LEED, för 15 år sedan när vi började miljöcertifiera våra byggnader, var det enda system som hade en certifieringsversion även för befintliga byggnader, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Hon berättar att Vasakronan fått en del kritik för att man inte valde en svensk miljöcertifiering.
– Vi frågade faktiskt Svanen, men fick nej på grund av att man då enbart certifierade bostadshus och inte heller hade någon version för befintliga byggnader.
– Det var en viktig fråga för oss. Många kunder är klimatmedvetna och vill ha miljöcertifierade kontor. Men om vi bara kunde certifiera nybyggnationer skulle vi ju dränera marknaden för vårt befintliga bestånd och därmed snedvrida konkurrensen.
– Sedan är det ju så enkelt att det bästa för miljön är att inte bygga nytt överhuvudtaget. Med LEED-märkningen kan vi förvalta det befintliga beståndet på klokast möjliga sätt och få det certifierat.
LEED har kriterier för bland annat energiprestanda, inomhusmiljö, avfallshantering och vattenanvändning. I systemet ingår även att gynna biologisk mångfald och att undvika farliga ämnen. Det är också en internationell standard, en fördel för Vasakronan som har kunder och investerare från hela världen.
Med facit i hand är Anna Denell nöjd med valet.
– LEED var även tidigt med att gå över till digital hantering av data, vilket passar oss som jobbar mycket med vår data. En annan bra sak är att befintliga byggnader bedöms på faktisk prestation och inte på målsättningar eller på vilka policyer man har.
Beror på kunden
Peab utvecklar och bygger bostäder och kontor för vidareförsäljning och arbetar med flera miljöcertifieringar. Svanen, Miljöbyggnad och BREEAM. Man arbetar också med övriga system på marknaden, som LEED, WELL och NollCO2, i projekt åt externa kunder.
– Vilket system vi väljer för ett visst projekt beror främst på vem kunden är, säger Peabs miljöspecialist Adam Berglund.
– Svanenmärkning gäller alltid för egenutvecklade bostadshus eftersom det är ett välkänt varumärke för konsumenterna, men även för Svanens fokus på utfasning av farliga ämnen i material och produkter. För egenutvecklade kontorslokaler med svenska fastighetsförvaltare och svenska brukare passar ofta certifieringen Miljöbyggnad bäst, och för en internationell kund är BREEAM ett lämpligt verktyg. BREEAM är ju för övrigt ett av de äldsta och mest spridda miljöcertifieringssystemen globalt.
Tredjepartsgranskning gäller för samtliga certifieringar och den är viktig.
– Det innebär att en oberoende part tittar på våra underlag och processer. Den externa granskningen ser till att vi uppfyller kraven och faktiskt håller vad vi lovar.
Ligger före lagstiftningen
Det är vanligt att omcertifiera befintliga byggnader efter ett antal år. Man kanske renoverar en fastighet för att öka livslängden och uppdaterar funktionerna för bättre och mer effektiv energianvändning och ventilation.
– Då kan vi till exempel välja Miljöbyggnad iDrift, en certifieringsversion för befintliga byggnader.
Certifieringssystemen driver utvecklingen framåt, menar Adam Berglund. Till exempel hade Miljöbyggnad redan 2018 lagt in kriterier för data kring klimatberäkningar – något som sedan blev lagstiftat genom EU.
– Från början kan det vara ganska tuffa krav i en uppdaterad certifieringsversion. Sedan hinns certifieringens krav ikapp av lagstiftningen. Då är det dags att utveckla nya versioner för att hela tiden behålla försprånget och fortsätta utveckla branschen.
Marie Holhammar
Läs också:
Kraven på klimatdeklarationer av nya byggnader väntas uppdateras 2025. Då kommer de att utökas med gränsvärden och med att alla byggnadsdelar, bland annat golv, ska ingå i beräkningarna. Lagkravet på att en klimatdeklaration överhuvudtaget ska göras har emellertid funnits i drygt två år. Vilka erfarenheter har de tillverkare som hittills berörts? Vi har frågat några av dem.
Publicerad: 2024-04-02
»
Läs hela artikeln
om Klimatdeklarationer