Mycket händer när det gäller fuktmätare
En gammal dröm är att kunna mäta fukt på djupet utan att skada ytan. Hittills har man varit tvungen att borra hål, vilket kostar pengar och lämnar fula spår efter sig. Men nu finns åtminstone två nya lösningar på det problemet – så drömmen är uppfylld.
Två produkter för oförstörande fuktmätning lanseras nu på den svenska marknaden. Den ena har utvecklats av företaget InviSense i Linköping, den andra tillverkas av österrikiska Floorprotector och säljs i Sverige av Englund-Gruppen.
Fuktmätaren från InviSense
Produkten från InviSense är en fuktsensor i form av ett lövtunt chips som man kan fästa som en etikett på valfritt underlag. Ett plastmaterial, polyimid, spelar en nyckelroll i konstruktionen. När den relativa fuktigheten, RF, varierar ändras polyimidens elektriska egenskaper och påverkar en krets i sensorn. Kretsen får en resonansfrekvens som beror av RF och resonansfrekvensen kan avläsas beröringsfritt med ett instrument.
Sensorn, som är inbyggd i byggnadskonstruktionen, behöver ingen energi i form av batteri eller sladdar. Man behöver bara veta var den finns, för den är inte synlig, så kan man när som helst mäta fuktigheten på plats utan ingrepp i byggnaden ner till 150 millimeter.
Till framtagningen av produkten har utvecklingsföretaget Acreo beidragit med teknikutveckling och Vinnova och Almi med ekonomiskt stöd.
Fuktmätaren från Floorprotector/Englund-Gruppen
Den här fuktmätaren, med namnet HMBox, har ungefär samma form och storlek som en hockeypuck. Den är lätt att fästa vid ett betongunderlag och sedan registrerar den fortlöpande fuknivån i betongen och skickar data till en central server. Ett speciellt meddelande skckas då betongen är tillräckligt torr för golvläggning. Data från mätaren kan tas emot via dator eller smartphone.
HMBox fick nyligen Nordbyggs guldmedalj som årets bästa produktnyhet.
Läs mer om de båda fuktmätarna i Golv till Tak 4/17 som är ute 8 maj.
Läs också:
Samtliga system för miljöklassning av produkter fokuserar på ekologisk hållbarhet, och då framförallt på kemiskt innehåll. Ekonomisk hållbarhet beaktas knappast och social hållbarhet inte alls – trots att de aspekterna är lika viktiga, kanske ännu viktigare just eftersom man hittills inte arbetat med dem och det därför finns större förbättringspotential här. Så det kanske är dags för en rejäl uppdatering av systemens kriterier?
Publicerad: 2017-04-03
»
Läs hela artikeln
om Miljöklassningen av produkter