Nyttan av siffror på ånggenomgångs­motstånd

Allt oftare efterfrågas siffror på ånggenomgångsmotstånd hos olika golvmaterial. Det är fuktkonsulterna som behöver de siffrorna som underlag för sina omfördelningsberäkningar av fukt. Enligt RBK är det OK att utgå från en sådan beräkning i det enskilda fallet – och då kan man ju slippa kommer ner till 85 procent!

Mattorna vi använder som golvbeläggning är inte täta. Vatten brukar inte kunna rinna igenom dem, men fukt i form av ånga kan vandra genom plast och linoleum, vilket kan vara både till nytta och till skada. I ständigt blöta badrum är det viktigt med täta mattor både på golv och vägg. Annars skulle en alltför stor mängd ånga kunna migrera ut i andra delar av huset och kondensera så att vi får fuktskador. På andra ställen kan det vara en fördel att golven är mer diffusionsöppna så att fukt från betong, spackel och lim kan vädras ut genom golvmattan och ge ett friskare hus.

Stor skillnad i täthet

En 2,5 millimeter tjock linoleummatta kan ha ett motstånd mot ånggenomgång på 0,3 miljoner sekunder per meter (s/m). För samma lokal skulle man kunna välja en homogen PVC-matta på två millimeter och den kan ha ett motståndsvärde på två miljoner s/m. Linoleummattan passar inte bra i våtrum, men på andra ställen kan det vara en fördel att fukten vandrar sex gånger snabbare genom den jämfört med genom PVC-mattan.

När skillnaderna är så stora är det viktigt att byggtekniker gör en fuktanalys för att kunna välja rätt golv till rätt plats. Fukt finns alltid och det är bara frågan om var man vill ha den. Många känner till den vanliga regeln: Gummi- och plastgolv på 85 procent RF i betongen. Linoleum och högfyllda plattor klarar 90 procent RF. Man kommer ganska långt med det, men det är relativt grova styrmedel.

Vad betyder egentligen sekunder per meter?

Vi är vana vid att använda enheten meter per sekund för att ange hastighet och vindstyrka. Betyder det att enheten sekunder per meter för ånggenomgångsmotstånd beskriver långsamhet? Ja, på sätt och vis anger enheten hur långsamt ångan tar sig upp eller ner genom en golvmatta beroende på skillnader i fuktighet mellan ovan- och undersida.

För att kunna räkna fram ånggenomgångsmotståndet behöver vi veta hur stor mängd vattenånga som kan vandra genom vår matta per ytenhet och tidsenhet. Ångflödet får enheten gram per kvadratmeter och sekund. Flödet är direkt beroende av skillnaden i fuktighet. Vi brukar tala om relativ fuktighet, RF, i procent av fuktigheten för luft mättad med vattenånga. Här räknar vi istället med koncentrationen av vattenånga i gram per kubikmeter. Ångflödet är direkt proportionellt mot skillnaden i ångkoncentration men omvänt proportionellt mot mattans ånggenomgångsmotstånd. Så när vi vet koncentrationen av fukt på båda sidor av mattan samt kunnat mäta ångflödet genom mattan, så kan vi mycket lätt räkna ut ånggenomgångsmotståndet.

Mätningen tar lång tid

När man mäter ånggenomgång är det viktigt att först beskriva förhållandena där golvet eller fuktspärren ska finnas. En fuktspärr i en dusch har säkert 100 procent RF bakom kakel i duschen och kanske 75 procent på andra sidan. Då ska fuktvandringen mätas under sådana förhållanden. En linoleummatta som ska släppa igenom limfukt kanske har 85 procent RF på undersidan och 50 procent i luften ovanför. Då är det så man mäter.

Provningen går till så att provmaterialet monteras på en skål med saltlösning av sådan koncentration att RF över vätskeytan blir den önskade lägre RF-nivån. Skålen får sedan stå i en klimatkammare där RF konstant hålls på den önskade högre nivån. Då börjar fukt att vandra från kammaren till provmaterialet, genom materialet och ner i saltlösningen. Med nogrann vägning kan man sedan få reda på viktökningen av skålen och på så vis räkna ut ångvandring och ånggenomgångsmotstånd.

Mätningen tar lång tid. Provmaterialet ska komma i balans med fuktförhållandena och absorbera den fukt som gäller för dem. Särskilt för mycket täta material blir viktökningen i skålen väldigt långsam och det kräver lång provtid för att man ska kunna väga med tillräcklig noggrannhet.

Emulgatorer och fyllmedel ökar genomsläppligheten

Som vi ser i formeln ovan är det skillnaden i ångkoncentration som sätter igång ångvandringen. I ett material som inte innehåller något vatten blir det inte många molekyler som kan vandra och det blir därför ett litet flöde. Sådana material får därför högt ånggenomgångsmotstånd. Ett material som innehåller vatten kan däremot släppa fram ångan bättre. En sådan skillnad ser vi mellan den PVC som används för homogena golv och den PVC som används för bestrukna skiktade golv. Den slags PVC som används för bestrykning innehåller emulgatorer, en kemikalietyp som kan öka vatteninnehållet. En homogen golvmatta med mindre emulgatorer kan därför ha dubbelt så högt motstånd och PVC-fria golv utan emulgeringsmedel kan komma ännu högre. Stort innehåll av fyllmedel är också något som kan göra ett material mer genomsläppligt för ånga. Materialet i polish, vax och vattenburen lack har mycket emulgatorer och bidrar med sina tunna skikt knappt märkbart till att hejda ångvandring genom golvbeläggningar.

Det är naturligt att tjocka mattor är tätare än tunna mattor av samma material. Likaså är det lätt att förstå att små plattor av täta material kan släppa igenom ånga i öppna fogar. Paradexemplet är glaserad keramik, som är ångtät, men som är nästan helt ångöppen i fogarna.

Hur snabbt torkar limmet?

Med formeln som hjälp kan man räkna på olika fall av fuktpåverkan och uttorkning om man har rätt ingångsdata. Vi har som exempel räknat på ett teoretiskt fall där en golvmatta limmas på ett helt tätt underlag. Hur lång tid tar det för limmet att torka?

Under mattan ligger 300 gram lim, varav 75 gram enligt Sika är vatten. Under mattan är luften mättad med vattenånga och temperaturen är 20 grader. Över mattan är RF 50 procent. För att förånga limvattnet skulle det då ta cirka 190 dygn!

Det är ju inte rimligt att det skulle behöva ta ett halvår för limmet att torka, men exemplet visar hur viktigt det är att limvattnet då har en annan väg ut, till exempel genom avjämningsmassa och betong. Med homogena PVC-mattor eller ännu tätare mattor skulle det teoretiskt krävas mer än ett år för limmet att torka genom mattan. Linoleum skulle däremot låta limmet torka på tre veckor.

För varje golvkonstruktion är det alltså av stor betydelse att kunna beräkna hur fukt från betong, spackel och lim kan vandra. Då är det absolut nödvändigt att från leverantören få aktuella värden på mattans ånggenomgångsmotstånd. Om det inte står i de tekniska beskrivningarna bör man kontakta leverantören för att få aktuella uppgifter för de mattor man överväger att använda. Skillnaderna kan ju vara stora.

Pågår utveckling av mindre täta golv?

Eftersom snabb ånggenomgång innebär stora fördelar, är det tänkbart att golvtillverkare redan utvecklar mattor som är mindre täta. Att kunna lägga golvet på betong med RF 90 istället för att behöva vänta tills betongen kommit ner till 85 procent betyder mycket i tid och pengar. Med alternativa polymerer eller med tillsatser till våra vanliga plaster borde det inte vara omöjligt för kvalificerade producenter att utveckla golvmaterial med förbättrade egenskaper beträffande ångtransport. Plast som andas kanske inte är långt borta.

De flesta golvleverantörer kan lämna uppgifter om ånggenomgångsmotstånd för sina viktigaste produkter. De uppgifterna får man om man särskilt begär dessa data, och det har vi gjort. Uppgifterna lämnas ofta med flera siffrors noggrannhet, till exempel "iQ Optima 1,94 miljoner s/m". Med hänsyn till mätnoggrannhet och möjliga variationer i produktion väljer vi att presentera uppgifterna med bara en siffras noggrannhet (om de inte är lägre än 1). Vi skriver alltså "iQ Optima 2 miljoner s/m". Data har lämnats av Tarkett, Forbo, FalckDesign, Nora, Ehrenborg och Gerflor. Sammanställningen här nedan gäller massiva mattor, inte plattor och skum.

Alltfler fuktberäkningar att vänta

En etablerad rutin för att avgöra när golv kan läggas på betongunderlag är den enkla regeln:

• Linoleum och högfyllda plattor – max 90 procent RF
• Plast, gummi och linoleum med akustikskum – max 85 procent RF

Ånggenomgångsmotståndet inom en och samma materialgrupp kan, som framgår av tabellen här ovan, variera åtminstone mellan 0,7 och 3 miljoner s/m, det vill säga med en faktor fyra. Med hänsyn till det kan man ställa sig frågan om den enkla regeln alltid är motiverad. För produkter med betydligt högre eller lägre ånggenomgång än genomsnittet skulle det kunna vara befogat med en mer förfinad beräkning av de möjliga läggningsförutsättningarna.

Kraven för våtrumsgolv är att de ska ha ett ånggenomgångsmotstånd större än en miljon s/m för att inte belasta byggnaden med fuktvandring från ständigt blöta golv. Det är viktigt att kontrollera data för de golv man väljer. I våt miljö vill man också ofta ha skydd mot halka. Man bör då vara observant på att halkskyddande golv i flera fall har lägre ånggenomgångsmotstånd än väntat. Sannolikt är det en följd av att de halkskyddande partiklarna, liksom fyllmedel i hög halt, kan ge en passage för ångtransport genom golvbeläggningen.

Säkert är att det kommer att bli alltmer räknande på fukt och ånggenomgångsmotstånd framåt.

Magnus Rönnmark

---

Läs också: