En vinst för kassan och miljön

Att det är resursbesparande att renovera istället för att lägga nytt är inte svårt att förstå. Lite förvånande kan det kanske vara hur stor skillnaden blir. IVL Svenska Miljöinstitutet har räknat noggrant på den saken och kommit fram till att det ger en minskad miljöbelastning med hela 75–85 procent. Numera finns också metoder som ger mycket goda resultat för många typer av golv.

"Golvet är slitet."

"Golvet är fult."

"Golvet är svårstädat."

"Det är på tiden att vi får ett nytt."

Många gånger har man hört sådana tongångar och många gånger har det lett till att ett golv rivits ut för att ersättas med ett nytt och fint. Man har inte sett något alternativ, men ofta finns goda möjligheter att renovera golvytor till skick som nya. Alternativet till nya, fina golv kan vara gamla, fina golv. Det finns sedan gammalt metoder att renovera trä- och linoleumgolv. På senare år har vi fått möjlighet att renovera även PVC-golv.

Före och efter renovering. Ett slitet sportgolv i en skola fick förlängt liv med renovering, i det här fallet med Bona Resilient System.

75–85 procent mindre miljöbelastning

IVL Svenska Miljöinstitutet kom för något år sedan ut med en rapport med titeln Ökad resurseffektivitet i svensk golvindustri genom renovering av golvytor, skriven av Fredrik Tegstedt och Maria Ahlm. I rapporten jämförs koldioxidkonsekvens och miljöpåverkan vid renovering med dito vid nyläggning av parkett- och vinylgolv. Det framgår tydligt att ur ett miljö- och resursperspektiv är renovering fördelaktigt.

Renovering istället för nyläggning reducerar miljöbelastningen med så mycket som 75–85 procent. Därför framstår renovering som så angeläget att man till och med utarbetat en aktivitetslista, en "road map", för hur hinder mot renovering ska undanröjas. Så starkt bedöms alltså samhällsintresset vara. Listan på hinder som tas upp i rapporten återger vi här i sin helhet:

• Brist på information om fördelarna av att renovera golv inom branschen (teknisk, ekonomisk och miljömässig information).
• Affärsmodellen i dagens byggbransch som bland annat bygger på att entreprenörer har goda incitament  att sälja byggmaterial istället för att sälja renovering.
• Samhällets norm som påverkar aktörer till att bygga nytt och som i sin tur tillåts påverka hyressättning.
• Tekniskt kunnande om huruvida ett golv kan renoveras till ett tillfredsställande resultat är svårtillgängligt. I dagsläget finns kunnandet hos golventreprenörer med långa erfarenheter.
• Olika miljökrav konkurrerar med varandra. Till exempel kan krav kring akustik i öppna kontorslandskap bidra till att befintliga golv byts ut mot textilgolv, oavsett om de går att renovera.
• Miljöcertifieringssystem fokuserar ofta på värdering av nya produkter och inkluderar inte alltid aspekter såsom återbruk och renovering av redan installerade produkter.

Sparar också pengar och tid

Ett helt nytt golv som kommit på plats har naturligtvis ett högre värde än ett renoverat, men hur mycket betyder det? Det finns klara fördelar med att välja ett renoverat golv. De är framförallt:

• Lägre kostnad
• Tidsvinst och därmed bättre tillgänglighet till lokalerna
• Mindre miljöpåverkan och mindre resursanvändning

40 procent billigare att slipa

Möjligheten att slipa om trägolv har länge varit en naturlig del av den långsiktiga kalkylen för parkett. Många parkettgolv har slitskikt på 3,6 millimeter och kan renoveras minst tre gånger. Den parkett som läggs idag har oftast ett 2,5 millimeters slitskikt som skulle klara två omslipningar och ge en livslängd i storleksordningen 100 år.

En undersökning som IVL utfört på uppdrag av Bona visar på 40 procents lägre kostnad för renovering än för nyläggning av parkettgolv. De ekonomiska fördelarna kan tyckas uppenbara, men det är ändå bara en liten andel av Sveriges parkettgolv som renoveras någon gång innan de slängs ut.

Mindre störningar av verksamheten

Tidsbesparingen blir kanske inte så stor för löslagda klickfogade golv, som lätt kan avlägsnas vid golvbyte. Dock är det alltid en del snickeriarbete med brädor och golvlister innan ett nytt golv är på plats.

Betydligt större bli skillnaden i tidsåtgång när det gäller limmade mattor. Arbetet med att få ut en matta och återställa underlaget till en jämnspacklad yta plus sedan golvläggningen i sig tar tid. Även angränsande lokaler berörs av arbetet.

Betydligt mindre koldioxidutsläpp

Med dagens kunskap och engagemang får frågor som miljö och resursåtgång högsta prioritet. Det blir nästan oansvarigt och omoraliskt att inte ha utnyttjat produkter maximalt innan de kasseras. Visserligen vill man ju starta en resa med full tank, men man häller inte ut det som fanns kvar innan man tankar fullt.

Det har knappast funnits något tvivel om att renovering innebär betydande besparingar för. miljön och avsevärt minskad resursanvändning. Ändå känns det bra att IVL i sin granskning av renoveringens konsekvenser kunnat ge noggrant beräknade fakta till stöd. Miljövinsten vid renovering är inte liten. För parkettgolv handlar det om en minskning av koldioxidutsläppen med 75 procent till 1,4 kilo per kvadratmeter. Renovering av homogena PVC-golv ger 1,1 kilo per kvadratmeter, vilket är en minskning med hela 85 procent jämfört med läggning av nya golv.

Är resultaten rimliga?

Minskningar av miljöbelastning i storleksordningen 75–85 procent kan låta fantastiskt, men förefaller ändå inte orimliga när man tittar närmare på saken. Vid renovering är det ju inte mycket material som tillförs i form av lack, olja eller andra ytförbättrande ämnen. Nya golv kräver mycket större insats av material. Energiåtgången vid slipning och polering är inte stor jämfört med vid industriprocesserna för tillverkning av golv i fabrik.

För renoveringsarbeten redovisar IVL-rapporten, som sig bör, alla förbrukningsmaterial och deras miljökonsekvenser. Lack, olja, vax och förpackningsmaterial, liksom slippapper, trasor, penslar med mera. Allt tas med i beräkningen, men det är ändå småsaker jämfört med golvtillverkning.

En viktig del i IVLs beräkningar är resor och transporter. Renovering kräver ofta arbete i flera steg med uppehåll emellan. Det kan medföra att besparingen på 75 eller 85 procent blir något lägre om arbetet ligger på avlägsen ort och kräver långa resor vid flera tillfällen. Det blir dock knappast fråga om så långa resor att det skulle kunna bli en miljövinst att lägga nytt golv om man kan renovera det gamla.

Ökat intresse

Det är Bona som tagit initiativ till IVL-rapporten som redovisar vilken miljö- och resursbesparingen blir när man väljer renovering istället för nyläggning av golv.

– Som ett av de ledande företagen med produkter och tjänster för renovering är det naturligtvis viktigt för oss att presentera de fördelar som finns med renovering, säger Joakim Malmsten, Regional Sales Director på Bona. En studie som tydligt visar miljönyttan och resursbesparingen förstärker argumenten i marknadsföringen. Att studien dessutom belyser vilka hinder som finns för utvecklingen av marknaden och pekar på hur hindren ska undanröjas är också värdefullt. På Bona har vi redan sett ett ökat intresse för renovering, både av ekonomiska skäl och av hänsyn till miljö och klimat.

Blir säljargument

Man skulle kunna tänka sig att golvproducenter och golventreprenörer skulle motarbeta renovering av golv. Kortsiktigt skulle försäljning och installation av nya golv kunna ge större intäkter. Ledande golvproducenter ser emellertid saken i ett större perspektiv. Kunniga kunder vet att golvytor inte är osårbara och att under en längre period finns alltid risken att de skadas på något sätt.

Det är därför viktigt för en leverantör att kunna visa hur det golv man erbjuder kan renoveras och fortsätta att fungera som avsett under längre tid. Det blir ett argument i marknadsföringen att de golv man erbjuder är renoverbara när det gäller till exempel linoleum, homogena PVC-golv och parkett.

Stor potential

– Våra delägarföretag har sett ett ökat intresse för golvrenovering, berättar Lars-Åke Lidén som är vd för Golvkedjan. Det gäller både enstaka bostäder och större objekt för en institutionell kundkrets. Både ekonomi och miljöansvar är drivande faktorer. Framförallt är det parkettgolv som slipas om och ytbehandlas med lack, olja eller hårdvaxolja. De relativt nya möjligheterna att renovera ytan på plastgolv väcker också intresse.

Även om renoveringsverksamheten vuxit, så är potentialen för ytterligare tillväxt enorm. Parkettgolv kan som regel slipas om två–tre gånger innan de kasseras. Det är ändå en mycket stor andel av lagda parkettgolv, som aldrig någonsin renoveras på detta sätt. De hinder för ökad renoveringsaktivitet, som beskrivs i IVL-rapporten, finns till stor del kvar.

Framförallt kommuner

Det finns många serviceföretag som utför golvrenovering av främst parkett och linoleum. Ett känt sådant är Ångtvättbilen, som tar sig an de flesta typer av golv.

– Vi ser en positiv utveckling av marknaden, både ekonomiskt och tekniskt, säger Konrad Löwhagen, vd för Ångtvättbilen. Engagemanget hos kunderna ökar, framförallt i kommuner landet runt. Där har de nya metoderna för ytrenovering av PVC- och linoleumgolv nu fått en bra kundkrets. För fem år sedan var det en handfull kommuner som lät renovera golv i skolor och kontor. Nu kan vi räkna hälften av Sveriges kommuner till kundkretsen för renovering av halvhårda golv.

Alla material som kan renoveras ligger inom Ångtvättbilens intresseområde. Sten, men inte keramik. Trä, men inte faner eller laminat, eller Bjelin-golv. PVC-golv och linoleum, förstås. Konrad Löwhagen vill gärna räkna in textilgolv också, eftersom djuprengöring ger ett längre liv åt golven. Detta ligger dock utanför den vanliga definitionen av renovering.

Liksom Lars-Åke Lidén på Golvkedjan ser Konrad Löwhagen stora möjligheter till kraftigt ökad renoveringsverksamhet, eftersom det är ett ekonomiskt och miljömässigt överlägset alternativ till nyläggning av golv när valet är möjligt. Bedömningen är dock att renoveringsverksamheten kan växa oerhört mycket innan den utgör något påtagligt hot mot marknaden för ny golvbeläggning.

Magnus Rönnmark

 

---

Läs också: