Säkerhetsarbetet får inte gå ut över ergonomin
De regler som skapas för säkerhet på byggarbetsplatser har naturligtvis ett gott syfte. Men ibland kan de få negativa ergonomiska effekter. Att hela tiden bära hjälm kan till exempel ge belastningsskador för golvläggare.
Ibland kan kraven på skyddsutrustning, som tillkommit för att skydda mot arbetsolyckor, få negativa effekter. För golvläggare kan det till exempel gälla kraven att bära hjälm och skyddsskor.
Hjälmar är inte alltid bra
Hjälmar ska skydda mot bland annat föremål som eventuellt kan falla ner från en byggnadsställning. Men om man har hjälm på sig när man arbetar framåtlutad, som man ofta gör när man lägger golv, kan man på sikt få problem med nacke och skuldror.
Och skyddsskor ska skydda fötterna mot klämning och stick. Men även stela och tunga skyddsskor kan skapa problem för golvläggarna.
För två år sedan gjorde Arbetsmiljöverket ett ställningstagande i form av en särskild skrivelse om hjälmar på byggarbetsplatser – Användning av skyddshjälm vid påfrestande arbetsställningar. Här konstaterar man att vid vissa arbetsuppgifter kan en hjälm vara till större skada än nytta, den kan öka risken för belastningsskador. Det gäller till exempel när man arbetar med golvläggning och ofta har huvudet i neråtböjd vinkel så att nackmusklerna får arbeta mer än vanligt när de ska hålla upp inte bara huvudets utan också hjälmens vikt. Något som ökar risken för belastningsbesvär i nacke-skuldra-regionen.
Använder klätterhjälmar
En lösning kan vara att använda lättare hjälmar. På Lundströms Golv i Malmö använder man klätterhjälmar.
– Vi använder dem på större byggen där man måste ha hjälm på sig hela tiden, säger Hans Förster, Lundströms Golv. De är lättare och lite bekvämare än traditionella bygghjälmar men de är likväl till besvär. Kravet på hjälm är i vissa sammanhang absurt, som när man jobbar i rum med tak där det inte finns någon risk alls för fallande föremål.
Om golventreprenören gör en tydlig riskbedömning som visar att det är en i stort sett obefintlig risk att utföra det aktuella arbetet utan hjälm samt hänvisar till Arbetsmiljöverkets ställningstagande, kan det emellertid tillåtas att man lägger hjälmen åt sidan. Men vägen genom byggarbetsplatsen fram till arbetsstället måste också riskbedömas och där kvarstår med allra största sannolikhet kravet att hjämen ska sitta på.
"Betydande risk för besvär i nacke och rygg"
På Ottossons Golv i Mariestad har man haft problem med att få göra avsteg från hjälmkravet.
– Några av de yngre byggarbetsledarna vågade inte göra avsteg utan sa att vi måste ha hjälm hela tiden, berättar Fredrik Ottosson som är vd på företaget. Vår personal tyckte det var jobbigt och enda möjligheten att komma vidare tycktes vara att göra en egen noggrann riskbedömning. Därför anlitade vi Avonova Hälsa som gör riskanalyser inom arbetsmiljö.
Massan på huvudet uppskattas av Avonova Hälsa till fem kilo (grön pil) men med hjälm till 5,7 kilo (röd pil). Den ökning som beror på hjälmen ger enligt Avonova en betydande risk för besvär i nacke och axlar.
Så här skriver Avonova i sitt utlåtande:
"Arbetsställningen för golvläggare innebär ökad risk för besvär i knän, i rygg, nacke och axlar. I det aktuella fallet är beräkningen gjord på C7, den nedersta nackkotan. Vid en upprätt position är belastningen på C7 51 Nm. Vid den framåtböjda position som krävs för att kunna utföra arbetet ökar belastningen på C7 till 250 Nm. Användande av skyddshjälmen som i det här fallet väger 0,7 kg ökar belastningen ytterligare till 370,5 Nm. Detta ger en betydande ökning av risken för muskuloskeletala besvär i nacke och bröstrygg. Man bör ser över om reglerna kring användandet av skyddshjälm kan förändras."
Arbetsmiljöverket ska nu också titta på problemen med skyddsskor. Detta efter att Golvbranschen under hösten 2015 haft diskussioner med Arbetsmiljöverket om problematiska ergonomifrågor. Och en av dem är att golvläggare ofta upplever att fötterna domnar på grund av hårda skyddsskor. Under våren kommer man därför att se över möjligheten till ett ställningstagande om skyddsskor liknande det om hjälmar.
Elisabeth Sedig
Läs också:
Antalet våtrumsanmälningar ökar och det gör även antalet stickprovskontroller och antalet kontrollanter – det bidrar till allt säkrare våtrum, dels genom den information GVK får in och som ligger till grund för utbildningsinsatser, dels genom de diskussioner kontrollanterna har ute på företagen och den vägledning de kan ge.
Publicerad: 2016-02-04
»
Läs hela artikeln
om Fler och fler täthetskontrollet