Sveriges bästa entréer?

Vilken är din favoritentré i Sverige och varför? Denna fråga ställde vi till tre arkitekter. Därefter gick vi till förvaltaren för att undersöka hur entrén fungerar i praktiken och slutligen frågade vi städarna: Hur är denna entré att sköta? Vi fick flera olika svar, men i alla tre fallen tyckte förvaltarna och servicepersonalen som arkitekterna: Entréerna är väldigt fina. De tre "vinnarna" är: Filminstitutet på Gärdet i Stockholm, ABF-huset i Stockholm och Livsmedelsverket i Uppsala.

"Den röda mattan ger varmt intryck"

Min favoritentré är Celsings Filminstitut på Gärdet, säger Sara Vinterhav på Tema Arkitekter blixtsnabbt när vi ställer frågan:

- Lutningen på rampen upp till entrén är så bra gjord. Den känns verkligen skön att gå uppför.

- När man passerar in genom dörrarna möts man av en liten vestibul, så det blir nästan en lite tryckt stämning innan man kommer in i en stor sal. En röd matta och fåtöljer i samma färg gör ett väldigt varmt intryck, säger hon.

Den röda färgen lyser emot besökaren redan utanför huset med hjälp av röda ljusslingor i taket, som syns genom de generöst tilltagna glaspartierna. Färgen går också igen i den kala vestibulen innan man slår up dörren till foajén med den vackra mattan och de matchande fåtöljerna.

- Foajén används verkligen hela tiden, säger Mats Wilén, som är byggnadens förvaltare. Hans ambition har varit att foajén skulle vara en offentlig yta och det har den blivit under de senaste åren. Bidragande är ljussättningen.

- Vi har gjort en röd ljusslinga i taket så att ljuset flödar ut genom glaspartierna. Från att ha varit en sluten värld för dem som har film som sitt yrke har vår stora foajé blivit ett rum för alla. Såväl filmregissšrer och producenter som mammor med barnvagnar kommer hit. Många kommer bara hit fšr att fika, andra kommer hit på grund av sin yrkesroll. Otaliga filmpremiärer äger rum i våra lokaler, säger Mats Wilén.

Foajén är 700 kvadratmeter

- Ytorna är stora och naturligtvis dyra i drift. Ingen hade väl byggt en så spatiös foajé idag, men jag är väldigt nöjd med den eftersom den används på ett bra sätt, säger Mats Wilén.

Subani Lönnqvist är städledare på Filminstitutet:

- Foajén är mycket vacker, men den röda mattan är opraktisk eftersom det finns både en bar och en restaurang i anslutning till entrén. Det är väldigt lätt att spilla något på mattan och då ser den skräpig ut. Vi dammsuger den, ibland flera gånger per dag och minst en gång per år tvättar vi den.

Där mattan slutar finns ett terazzogolv.

- Det golvet är mycket lättare att hålla snyggt, konstaterar Subani Lönnqvist. Vi rengör det med en maskin minst en gång varje dag. Varje år kristalliserar vi golvet för att utspillt kaffe eller vin inte ska gå ner i golvets porer.
I den gång som leder fram till foajén ligger flera entrémattor.

- Vi måste ha mattor. Annars blir golvet och den röda mattan i foajén genomsmutsiga väldigt snabbt, säger Subani. Skrapgallret ligger utanför själva entrén så att den allra värsta smutsen ska försvinna innan man kommer in i entrégången.

"En entré ska andas förväntan"

- Det finns många fina entréer, säger arkitekt Susanne de Laval på företaget Arkitekturanalys. En entré ska andas förväntan. Dessutom är jag väldigt förtjust i trappor. Därför väljer jag ABF-huset på Sveavägen i Stockholm.

ABF-huset ritades av arkitekt Helge Zimdal och invigdes 1961. Susanne de Laval är speciellt förtjust i de smäckra stålkonstruktionerna i entrén, den stora entréhallen och trapporna som leder upp till konferensvåningen.

- Huset används verkligen och har fått karaktären av ett Folkets Hus. När man än kommer dit är byggnaden välbesökt och affischeringen vid entrén visar att huset verkligen fyller en funktion.

Kultur, samhällsdebatt och folkbildning är det centrala i ABF-huset. Fasaderna runt omkring ABF-huset är putsade, men ABFs fastighet är klädd med glaserade blå mosaikplattor.

- Ja, visst är det fint med den blå mosaiken. Den finns både utomhus och inne i entréhallen. Det är väldigt svårt att få tag i samma nyans, säger Birgitta Wärn, som är husets förvaltare.

300 000 personer passerar varje år

Entrén har byggts om några gånger under årens lopp. När Birgitta Wärn kom till ABF-huset som förvaltare för några år sedan utökades receptionen bakom foajén och gjordes större.

- Foajén ser stor ut, men den skulle inte fungera om den vore mindre. Många utrymningsvägar mynnar ut i foajén och vi kan ha upp till 3 000 personer i huset samtidigt. Här är kurser och konferenser av många olika slag och huset besöks varje år av drygt 300 000 personer, berättar Birgitta Wärn.

Huset och entrén används flitigt varje dag klockan 07.00-22.00 vardagar och 08.00-16.00 under helger.

Birgitta Wärn berättar också att det vackra marmorgolvet stenslipades för några år sedan så att man fick fram golvets lyster.

Städledare och biträdande fastighetsförvaltare är Ammi Pettersson:

- Vi städar entréhallen med skurmaskin och specialsåpa för att den ska se fräsch ut. Toaletterna i anslutning till entrén städas minst tre gånger per dag. Både utanför entréhallen och innanför dörrarna finns gummimattor med hål i så att den värsta smutsen ska fastna där. Under vinterhalvåret har vi extra mattor från dörrarna och en bit in i hallen. Det hjälper naturligtvis lite grand, men det blir snabbt smutsigt ändå.

- Eftersom vi har städmaskin och kan använda den på hela golvet är entréhallen inte speciellt svårstädad. ABF har egen städpersonal anställd och det finns städare på plats från morgon till kväll.

Ljus entré med marmor och träpartier

- Entrén till Livsmedelsverket är ett projekt som jag är väldigt nöjd med, säger arkitekt Jan Erik Gidlöf på Bjerking Arkitekter och Ingenjörer i Uppsala. När Livsmedelsverket för några år sedan byggde om sin entréhall var Jan Erik Gidlöf ansvarig arkitekt.

- Entrén syns bra utifrån genom stora fönster. Väl inne i byggnaden möts man av ett ljust marmorgolv, en reception i trä och möbelgrupper med mjuka stolar i rödbrun färg, säger Jan Erik Gidlöf.

Entréhallen med receptionen ligger en halvtrappa upp.

- Därför finns det en hiss som går från bottenplanet och upp till receptionen.

Receptionsytan är generöst tilltagen där det förutom receptionisten finns plats för flera arbetsplatser. Marmorgolvet och de stora fönstren ger mycket ljus. Bakom receptionen och entréhallen finns Livsmedelsverkets bibliotek, som är öppet för allmänheten.

Entréhallen och biblioteket delas av med ett vackert trägolv.

Vacker glaskonst pryder både en av väggarna och fönsterpartierna. Den är signerad Torbjörn Bergerus på Uppsala Konstglas.

Förvaltare av byggnaden är Vasakronan, där Urban Wall sköter det tekniska underhållet.

- Det är sällan som vi har anledning att rycka ut till Livsmedelsverket. Receptionen är "lagom" stor och har inte så högt till tak. Därför är den ganska ekonomisk när det gäller värmeförsörjning. Vid ingången finns också en värmesluss, så den kalla luften hålls ute även när dörrarna är öppna, säger Urban Wall.

"Den öppna entrén gör att man känner sig välkommen"

Livsmedelsverket hyr lokalerna av Vasakronan. Hyresgästen svarar för det inre underhållet medan Vasakronan svarar för yttre underhåll samt för tekniska lösningar såsom vatten och värme.

Städledare på Livsmedelsverket är Megan Österback Larsson:

- Entrén är ganska lättstädad. Vi fuktmoppar marmorgolvet i entrén varje dag. Någon gång i månaden skurar vi med maskin. Trägolvet fuktmoppar vi dagligen och det oljas också in då och då. Mopparna tvättas efter varje användning i maskin, varefter de impregneras så att de är fuktiga när de används.

- Vi har aldrig några fuktiga moppar liggande lösa utan de läggs i en säck för att sedan hamna i tvättmaskinen. Vi använder det systemet i hela huset både till moppar och till trasor. Vi har flera olika sorters impregnering beroende på vilken typ av städning det gäller, säger Megan Österback Larsson.

På Livsmedelsverket finns också renrum som kräver en alldeles speciell städmetod för att lokalerna verkligen ska vara helt rena.

Anders Åsbrink är säkerhets- och serviceansvarig på Livsmedelsverket:

- Den öppna entrén gör att man känner sig välkommen. Både entrén och biblioteket är publika områden dit allmänheten har tillträde. Till övriga delar av huset har endast behörig personal tillträde.

Inger Evertson

---

Läs också: