Nyligen presenterade Länsförsäkringar sitt nya test av tätskikt för våtutrymmen. Av 20 testade tätskikt fick tolv inte godkänt. Resultatet kopplades därefter till risken för vattenskador i hemmet, vilket är att dra lite för långtgående slutsatser.
Befintlig statistik över vattenskador under 2015 visar att i majoriteten av skadefallen – vid 50 procent av alla vattenskador – är orsaken rörledningarna. Tätskiktet anges som orsak i endast 17 procent av fallen. Störst ökning av antalet vattenskador sker i köken, där de aktuella tätskikten inte alls förekommer. Brister i tätskikt i våtrum är alltså ingen dominerande orsak till vattenskador. Den här bilden kanske överraskar många, men är allmänt känd av dem som tittar på statistik kring vattenskador i svenska hem.
Statistik över vattenskador och orsakerna till dem sammanställs av Vattenskadecentrum, som bland annat GVK är med och finansierar. Statistiken över olika skadetyper visar alltså att det fokus som i debatten satts på tätskikt i våtrum är ganska så oförtjänt, andelsmässigt. Trots Vattenskadecentrums statistikarbete saknas dessutom i stor utsträckning data som skulle kunna öka förståelsen för orsakerna till vattenskador. Vi vet väldigt lite om hur det ser ut när det gäller handhavandefel och arbeten utförda av företag som inte är auktoriserade av GVK.
Inom GVK finns ett fungerande kvalitetssystem som fångar upp många av de bekymmer som helt naturligt finns hos nära 700 företag, vilka tillsammans omsätter 8,5 miljarder kronor per år.
Under 2015 genomförde GVK 1400 kontroller av våtrum och undersökte då specifikt tätskiktens anslutning till golvbrunn. 95 procent av kontrollerade brunnar var felfria. 2,5 procent hade någon typ av avvikelse och 2,5 procent var felaktiga. Folksam har tidigare påstått att 25 procent av golvbrunnarna ute i deras bestånd är behäftade med fel. Vilka företag som utfört dessa installationer är oklart.
I ljuset av den här kvalitetsskillnaden är det i det närmaste obegripligt att försäkringsbolagen, som grupp, inte visat ett större intresse för GVK-auktoriseringens betydelse för att minimera risken för vattenskador i våtrum. Det är också obegripligt att man på försäkringssidan har så goda insikter om vad som är premiepåverkande inom till exempel fordonsförsäkring, medan det inom villa-/hemförsäkring är schabloner som gäller. Varför då?
Länsförsäkringars test innebär att materialen utsätts för stora påfrestningar som inte är särskilt realistiska. Det är ett stresstest med hög belastning under kort tid i laboratoriemiljö, om det råder inget tvivel. Tyvärr ger testet intryck av att vissa av de testade tätskikten skulle vara undermåliga. Så bedöms emellertid inte vara fallet, utan produkterna är fortsatt godkända att ingå i en fackmässig installation. Samtliga testade tätskikt är branschgodkända och listade av GVK och installationerna försäkras fullt ut av försäkringsbolagen. Skälet till detta är att branschen och försäkringsbolagen vet att såväl beprövade som testade konstruktioner, som är branschgodkända, fungerar när installationen görs av GVK-företag med rätt kompetens.
Något att hoppas på inför framtiden är att fakta får dominera debatten i högre utsträckning än den enkla medielogik som spelar på konsumenters oro. Här har branschens alla aktörer något viktigt att bidra med, inte minst försäkringssidan inom byggbranschen.
Joanna Nordström
Ljudnivån har effekter på människors hälsa – dålig ljudmiljö kan ge sömnproblem, stress, huvudvärk, minnessvårigheter, inlärningsproblem och höjt blodtryck. Rätt golv kan bidra väsentligt till att skapa bättre ljudmiljöer och därför ökar efterfrågan på akustikgolv.
Publicerad: 2016-09-05
Uppdaterad 2019-03-08